John Ajvide Lindqvist släpper loss i ny pjäs
Något olustigt håller på att hända i Vinkelhakens hus. Någon har haft inbrott i sitt vindsförråd, en annan har fått sina kläder stulna i tvättstugan. Medlemmarna är eniga om att "obehöriga" har börjat ta sig in i huset.
– Men mest rör det sig om en abstrakt och mer generell känsla av att något främmande har tagit sig in i deras trygga tillvaro. En medlem har till exempel erfarit en illasinnad närvaro bakom mejerihyllan i mataffären, säger John Ajvide Lindqvist.
Före och efter katastrofen
Samtidigt som medlemmarna har samlats för att diskutera den ökade känslan av otrygghet drabbas Stockholm av en katastrof – en händelse vars konsekvenser ska vända upp och ner på allt.
– Annan oro kommer också upp till ytan på mötet, till exempel oron för vad deras barn ser för hemskt på nätet. De är helt upptagna av sina egna problem. Katastrofen är något som pågår i periferin, åtminstone i första akten.
Spelas där den utspelas
Mötet i pjäsen utspelar sig i S:t Paulskyrkan på Mariatorget i Stockholm, eftersom Vinkelhakens egen möteslokal renoveras. Även själva föreställningen spelas i kyrkan, eftersom Kulturhuset Stadsteaterns ordinarie lokaler nu renoveras.
– Det var precis som resten av pjäsen regissören Anna Takanens idé. När hon först tog kontakt med mig sa hon att vi skulle göra en pjäs som skildrar "det existentiella hälsotillståndet" kring Mariatorget.
Anna Takanen lät två sociologer göra djupintervjuer med 40 personer som lever och verkar kring Mariatorget, allt från hemlösa till innehavare av svindyra bostadsrätter kring torget.
Släpper loss ståuppkomikern
När intervjuerna hade transkriberats var det John Ajvide Lindqvists uppgift att utifrån intervjuerna hitta på och skriva en historia.
– Jag har främst plockat stämningar och känslor från intervjuerna, men en och annan ordagrann replik har också kommit med. Det finns en djupt allvarlig grund i pjäsen, men den är också väldigt rolig. Som gammal ståuppkomiker får jag lägga band på mig när jag skriver mina romaner, men i pjäsen har jag kunnat släppa loss.
Utelämnade åt hoppet
Om katastrofen är en perifer händelse i första akten så är den och dess konsekvenser av stor betydelse i andra akten. Katastrofen har nu förändrat allt och Vinkelhakens medlemmar har helt andra problem att tampas med.
– Deras extrema individualism har gått om intet, de är nu helt utelämnade åt hoppet om en mänsklig gemenskap som är större än en bostadsrättsförening. Det låter kanske konstigt, men "Alla vi barn i Bullerbyn" spelar en stor roll i andra akten.