Annons
Nyheter

Kina vill få stopp på utbildningshets

En del är bara tre år gamla när de börjar få privatlektioner. Utbildningsindustrin i Kina omsätter astronomiska summor och har skapat en ohälsosam miljö för barn.
Nu griper Peking in – men inte bara för barnens skull.
Kina • Publicerad 3 augusti 2021
En student i Kina får blommor efter att ha skrivit klart det nationella inträdesprovet gaokao som är avgörande för att komma in på universitetsutbildning – ett prov som många i Kina börjar plugga till redan som barn. Arkivbild.
En student i Kina får blommor efter att ha skrivit klart det nationella inträdesprovet gaokao som är avgörande för att komma in på universitetsutbildning – ett prov som många i Kina börjar plugga till redan som barn. Arkivbild.Foto: Andy Wong/AP/TT
Den kinesiske presidenten Xi Jinping på besök i en lågstadieskola i provinsen Shaanxi i nordvästra Kina. Arkivbild.
Den kinesiske presidenten Xi Jinping på besök i en lågstadieskola i provinsen Shaanxi i nordvästra Kina. Arkivbild.Foto: Xie Huanchi/AP/TT

Att satsa på utbildning är en urgammal tradition i Kina som härstammar från konfucianismen och som genomsyrar det kinesiska samhället. I tunnelbanesystemen hänger stora annonser för företag som erbjuder privatlektioner. Barn ses göra läxor på tåg, bussar och kaféer.

– Utbildning prioriteras i alla familjer och att komma in på toppuniversiteten innebär en garanti för att man får välbetalda jobb. På det sättet kan man säkra och höja levnadsstandard för hela sin familj, säger 24-åriga Zhang, som är uppvuxen i Kina och nu privatundervisar i sin hemstad, till TT.

Annons

Själv började hon med privatlektioner när hon var fem år gammal, i bland annat matematik, engelska, fysik och historia. Det extra skolarbetet kunde ta upp till åtta timmar på helgerna. Hon har ofta känt av psykisk ohälsa på grund av den hårda pressen och de höga kraven.

– Jag är helt säker på att barn upplever det än i dag, men alla sitter i samma båt. Vi pratar inte om det här, säger hon.

Utbildning värdesätts

Över 75 procent av kinesiska barn från sex till arton år har tagit privatlektioner år 2016, enligt en undersökning som Reuters tagit del av. Och mycket tyder på att andelen har blivit högre.

– Kinesiska föräldrar investerar mycket i barns utbildning. Vissa lånar pengar, andra lägger alla resurser på privatundervisning, säger Lisa Eklund, Kinakännare och forskare i sociologi vid Lunds Universitet, till TT.

Runt nio miljoner personer avslutar en universitetsutbildning i Kina varje år, och konkurrensen för att få bra jobb är hård. Det finns tusentals universitet och högskolor i Kina, men bara drygt hundra av dem räknas till de bästa – och varifrån en examen mer eller mindre garanterar en hög inkomst.

– Alla försöker komma in på toppuniversitet men antalet platser är begränsat. Om du inte kommer in på de universiteten blir det svårare för dig att få jobb och samhället kommer att se ner på dig, säger Zhang.

Hon gick på Shandong University, som anses vara ett av de bästa i landet.

Strävan efter att få en utbildning på ett bra universitet har skapat en hel industri av privatundervisning i Kina som omsätter motsvarande hundratals miljarder amerikanska dollar per år.

Men nu inför den kinesiska regeringen flera åtgärder för att sätta käppar i hjulet för utbildningsföretagen.

Ändrad politik

Redan 2013 infördes förbud mot skriftliga hemläxor under sommarlovet för barn i första och andra klass, något som möttes av protester från föräldrar som blev oroliga att deras barn skulle halka efter.

Annons

Och i förra veckan förbjöds företag att göra vinst på utbildningstjänster i form av privatlektioner i huvudämnen utanför skoltid. Officiellt motiveras det med att man vill minska stressen för skolbarn och sänka utbildningsutgifterna för deras föräldrar.

– De för trebarnspolitik nu och vill att föräldrarna skaffar fler barn. Men den nya regleringen är inget smart sätt att göra det på – barn kommer att möta samma tryck, säger Zhang.

Det blev samtidigt förbjudet med utländska investeringar i utbildningssektorn. Åtgärderna ledde till att aktier i flera kinesiska företag inom digitala utbildningstjänster noterade på USA- och Asienbörser rasade.

– Den kinesiska staten vill undvika utlandsägandet via börser i utlandet. De vill hellre att investeringarna sker i Kina där de kan kontrollera dem på ett helt annat sätt, säger Jerker Hellström, som driver analysföretaget Swedish Center for China Studies, till TT.

Ojämlik skola

Utbildningshetsen har också bidragit till en ojämlik skola. Lärare som ger privata lektioner tar mellan omkring 800 och 2 500 kronor per timme, beroende på lärarens kompetens.

– Lärare på de populära företagen tjänar mycket mer än de som jobbar i skolan i den offentliga sektorn och skolorna förlorar välutbildad personal, säger Lisa Eklund.

Zhangs mamma arbetar på en offentlig skola, själv undervisar hon privat. Hon är väl medveten om löneskillnaderna men tror inte att den nya regleringen kommer att leda till någon förändring.

– Man angriper inte själva antagningssystemet till högskolor och universitet. Familjerna kommer fortfarande att ha ångest för betygen. Därför kommer man fortfarande att hitta sätt att kringgå systemet för att höja betygen, säger hon till TT.

Fakta: Den nya regleringen i Kina

Den kinesiska regeringen har infört en ny reglering för privatundervisning i landet.

Landet förbjuder vinstdrivande privatundervisning i huvudämnen utanför skoltid bland annat i matte, engelska, naturvetenskap och historia.

Dessutom förbjuds all digital privatundervisning för barn under helger och röda dagar för barn yngre än sex år.

De införda restriktionerna förbjuder utländska investeringar i utbildningssektorn.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons