Annons
Nyheter

Kommuner fruktar budgethål på 24 miljarder

Kommuner och regioner befarar ett sammanlagt budgetunderskott på 24 miljarder nästa år.
Nu vill de ha besked från regeringen om höjda statsbidrag.
Politik • Publicerad 11 april 2023
Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Arkivbild.Foto: Gustaf Månsson/SvD/TT

Inflationen har bitit sig fast på en hög nivå och kommuner och regioner drabbas liksom resten av samhället hårt.

Inte sedan 2004 har kommunerna, som ansvarar för bland annat skolan och äldreomsorgen, haft ett så svagt resultat som nu. I år budgeterar 48 kommuner för underskott och 20 budgeterar för nollresultat, enligt intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Annons

Bland regionerna, som ansvarar för vården, så budgeterar 17 av 21 för underskott.

"Behöver besked"

Om drygt en vecka ska regeringen presentera sin vårbudget. Regeringen måste nu agera för att det offentliga inte ska riskera nedskärningar, enligt SKR.

– Vi vill se långsiktiga stabila planeringsförutsättningar, inte bara i vårbudgeten utan generellt. Det är det viktigaste, säger organisationens chefsekonom Annika Wallenskog.

De med höga pensionskostnader, stora lån med rörlig ränta och höga hyror har det särskilt tufft. Och läget lär inte bli bättre.

För 2024 beräknar SKR att kommuner och regioner kommer att få ett underskott på 24 miljarder om inga åtgärder vidtas. Det kan handla om effektiviseringar, besparingar, skattehöjningar eller ökade statsbidrag.

– Vi behöver besked gällande 2024 redan i vårbudgeten. Så var det förr i världen, säger Wallenskog.

– Det vore besvärligt om regeringen säger att ni inte får några mer pengar för att det är hög inflation. Man riskerar att behöva dra ned på verksamheten, fortsätter hon.

Men när finansminister Elisabeth Svantesson (M) talade på SKR:s ordförandedagar i mars så signalerade hon att regeringen inte har några sådana tankar eftersom det skulle elda på inflationen.

Mer i generella bidrag

Enligt SKR finansierade staten vid millennieskiftet varannan krona i välfärden – i dag är det en av tre.

SKR vill liksom regeringen att fler statsbidrag ska vara generella i stället för riktade. I dag har de riktade statsbidragen, som kommuner och regioner kan söka, vuxit till över 200. Det kan vara alltifrån elbusspremier till pengar för bättre arbetsmiljö för lärare i socioekonomiskt utsatta områden. Många av de riktade bidragen är prestationsbaserade och uppgår till omkring 80 miljarder kronor.

Annons

Under 1990-talskrisen gjordes bidragen om.

– Då slog man ihop alla riktade statsbidrag och lade det i det som heter "påsen", det vill säga generella statsbidrag. Då såg man allvaret i situationen, säger Wallenskog.

Riktade statsbidrag riskerar samtidigt att driva på inflationen, enligt SKR, eftersom kommuner och regioner då kan behöva bygga upp nya verksamheter för att söka pengarna.

SD: Diskussion i höst

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi säger att regeringen stod för en "gigantisk underfinansiering" av kommunerna och regionerna när man bara sköt till sex miljarder kronor i generella statsbidrag i höstbudgeten.

– Jag känner mycket stor oro. Nu har man inte fått styr på inflationen och kostnaderna fortsätter att skena. Parallellt med det har vi barn som inte kan äta sig mätta hemma utan äter sig mätta i skolan. Här måste regeringen in och skjuta till de pengar som krävs, säger hon.

Från regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna låter det inte som att kommun- och regionsektorn får mer pengar i vårbudgeten, men däremot kanske nästa år.

– Den diskussionen kommer vi att ha till höstbudgeten, säger SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons