Annons
Nyheter

Koranbränningar ger Erdogan fördel i valet

Det regnar pengar ur Recep Tayyip Erdogans hatt inför Turkiets president- och parlamentsval i maj. Och kontroverserna kring Sveriges Natoansökan spelar presidentens valkampanj rätt i händerna.
– Koranbränningarna har lyft bort den havererade ekonomin från förstasidorna, säger Turkietexperten Jenny White.
Turkiet • Publicerad 5 februari 2023
En kvinna går förbi en turkisk flagga i Istanbul. Arkivbild.
En kvinna går förbi en turkisk flagga i Istanbul. Arkivbild.Foto: Emrah Gurel/AP/TT
En affisch av president Recep Tayyip Erdogan i Istanbul inför lokala val 2019.
En affisch av president Recep Tayyip Erdogan i Istanbul inför lokala val 2019.Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Anhängare till Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu, som hindrats från att ställa upp i presidentvalet genom en dom för att ha "förolämpat" Erdogans allierade, protesterar i Istanbul i december.
Anhängare till Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu, som hindrats från att ställa upp i presidentvalet genom en dom för att ha "förolämpat" Erdogans allierade, protesterar i Istanbul i december.Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Ledarna för de sex oppositionspartier som gjort gemensam sak inför valet i Turkiet i maj. Den 30 januari presenterade de ett gemensamt 240 sidor långt program för ett Turkiet utan Erdogan.
Ledarna för de sex oppositionspartier som gjort gemensam sak inför valet i Turkiet i maj. Den 30 januari presenterade de ett gemensamt 240 sidor långt program för ett Turkiet utan Erdogan.Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT

Runt 40 procent av befolkningen planerar att rösta på Erdogan och hans parti i valet den 14 maj, enligt de senaste mätningarna. Därmed är presidentens popularitetssiffror högre än de varit på två år – innan hans penningpolitik i slutet av 2021 fick levnadsomkostnaderna att rusa i takt med stigande inflation och en fallande lira.

Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet, ser en direkt koppling mellan opinionsstödet och de senaste månadernas pengaregn.

Annons

– De senaste månaderna har Erdogan kastat pengar på befolkningen, säger hon.

Odeklarerade pengar

I januari höjde presidenten den turkiska minimilönen med 55 procent jämfört med ett år tidigare. Regeringen har också lanserat ett billigt hypotekslån för invånare som inte äger sina bostäder och utlovat skattelättnader för miljoner skuldsatta. Ankara har dessutom meddelat att man nu kan gå i pension efter 25 års arbete, vilket innebär att runt två miljoner invånare kan pensionera sig på stubinen.

Utanför landets gränser höjer Turkietexperter frågande ögonbryn.

– Ekonomin ligger i ruiner – var kommer pengarna ifrån? frågar Jenny White retoriskt.

– Vi vet att det har skett en enorm tillströmning av odeklarerade pengar från Saudiarabien, Förenade arabemiraten och även Ryssland – pengar som Erdogan strösslar över landet för att få folk att rösta på honom.

"Gåva till Erdogan"

Det handlar dels om pengar till utländska projekt i landet, dels om investeringar och rent bistånd. Men Jenny White har svårt att se hur det hela går ihop.

– Sekunden valet är över kommer ekonomin förmodligen att krascha, säger hon.

Den sargade ekonomin är huvudskälet till att 68-årige Erdogans popularitet dalat de senaste åren, enligt Jenny White. Inte minst därför har kontroverserna kring Sveriges Natoansökan spelat presidenten rätt i händerna.

– Koranbränningarna har lyft bort den havererade ekonomin från förstasidorna i Turkiet. Det var en gåva till Erdogan, säger White.

Piskar upp rädsla

Koranbränningarna passar perfekt in i den bild Erdogan vill ge av verkligheten: Turkiet står under ständiga hot från utländska krafter, väst går inte att lita på och Turkiet behöver en stark ledare – som Erdogan – som kan stå upp mot fienden.

Annons

– Det gynnar honom att hålla frågan vid liv, att piska upp rädsla och nationalism och på så sätt utmåla sig själv som stark, säger Jenny White.

Det huvudsakliga oppositionsblocket, sex partier som gjort gemensam sak för att utmanövrera Erdogan, ska tillkännage sin presidentkandidat senare i februari. Vem det blir tros avgöra oppositionens chanser att ta över makten.

Vill reformera rättsväsendet

Om de väljer favorittippade Kemal Kiliçdaroglu, ledare för socialdemokratiska CHP, blir det enligt Jenny White troligen en jämn fajt. Den kandidat som definitivt skulle kunna vinna mot Erdogan är Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu, säger hon – men han har precis dömts till fängelse och politiskt förbud för att ha "förolämpat" allierade till presidenten.

– Domen har överklagats, men Imamoglu lär förlora eftersom det praktiskt taget är Erdogan som styr rättsväsendet.

Om oppositionen lyckas vinna väntas vida reformer av Erdogans auktoritära, konservativa styre. Bland annat har de lovat att göra Turkiet till en parlamentär demokrati igen.

– De vill reformera rättsväsendet och de system som alla böjts efter Erdogans modell, säger Jenny White.

Fakta: Valet i Turkiet

Den 14 maj 2023 håller Turkiet president- och parlamentsval. Drygt 60 miljoner turkar är röstberättigade.

Tidigare var datumet satt till den 18 juni, men med hänvisning till skolåret tidigarelade regeringen valet. Därmed hålls valet samma datum som Turkiet höll sitt första fria val 1950.

Om ingen presidentkandidat säkrar mer än 50 procent av rösterna den 14 maj kommer en andra runda att hållas den 28 maj.

Än är det inte klart vem eller vilka sittande president Recep Tayyip Erdogan ställs emot. Den 13 februari väntas det största oppositionsblocket, bestående av sex partier, presentera sin gemensamma kandidat.

I parlamentsvalet ska väljare från 87 valdistrikt välja 600 ledamöter till en femårig mandatperiod i det turkiska parlamentet.

Fakta: Valet i Turkiet

Konservativa Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) har styrt Turkiet sedan 2002. Nuvarande president Recep Tayyip Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.

Under AKP:s första år vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgång, med förbättrad levnadsstandard för stora delar av befolkningen. De senaste åren har dock ekonomin stagnerat med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt många bedömare har utvecklats i en alltmer auktoritär riktning.

Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över – eller stängt ned – i stort sett alla regimkritiska medier samt kastat journalister, oppositionspolitiker och kritiker i fängelse.

Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att den tidigare parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.

Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en alltmer framskjuten plats i det historiskt sett sekulära Turkiet.

All form av opposition jobbar i kraftig motvind, inte minst eftersom 90 procent av landets medier kontrolleras av regeringen och dess allierade.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons