Kvinnliga forskare fastnar på vägen
Den akademiska världen får smaka på Stiftelsen Allbrights granskning med rubriken: "Vetenskapsmannen inte kvinna".
Professorerna kan ses som vetenskapens högsta chef. Och 72 procent av dem är män. På vissa lärosäten är jämställdheten mycket sämre än så. Chalmers tekniska högskola ligger i botten med 14 procent och Handelshögskolan i Stockholm har 17 procent kvinnliga professorer.
– Det visar att det är lika svårt för en kvinna att bli professor som börs-vd, säger Amanda Lundeteg, vd för Allbright.
Slås ut på vägen
På ekonomiinstitutionerna är kvinnorna i majoritet, åtminstone bland studenterna. Men sen tunnas det ut, bland doktorander är siffran 44 procent, bland lektorer 34 procent för att sedan krympa till 18 procent när det kommer till professorstiteln.
– Det sker en utslagning på väg mot toppen, säger Amanda Lundeteg.
På de administrativa chefsposterna är däremot kvinnorna i majoritet.
Professor blir man ju som regel inte i brådrasket, utan det sker oftast i lite högre åldrar. Därmed skulle det kvinnliga genomslaget kunna vara fördröjt. Men det håller inte som förklaring, enligt Amanda Lundeteg som pekar på att de kvinnliga studenterna sedan länge varit minst lika många som männen på de ekonomiska utbildningarna.
– Underlaget finns ju.
Långsam förändring
Visst har det skett en viss förbättring över åren, men även än i dag är det exempelvis endast 27 procent kvinnor som avancerar till professorsposter på KTH, enligt Amanda Lundeteg.
– Det går framåt, men långsamt, säger hon.
Exakt varför de kvinnliga professorerna är få ger inte studien något svar på, men intervjuer ger några fingervisningar.
Förutom den rena statistiken har Allbright intervjuat ett hundratal studenter och forskningspersonal. Enligt Amanda Lundeteg vittnar de om föråldrade kulturer med föreläsande män och karriärvägar baserade på manlig vänskap. Sju av tio intervjuade studenter anser att lärosätena är ojämställda.
