GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

L-ledaren: Därför säger vi nej till energisamtal

Regeringen har bjudit in till samtal om en långsiktig energipolitik. Högeroppositionen säger nej tack och anser att Socialdemokraterna "bluffar" om kärnkraften.
Politik • Publicerad 29 juli 2022
Liberalernas partiledare Johan Pehrson (L). Arkivbild.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson (L). Arkivbild.Foto: Henrik Montgomery/TT

Elpriset slår rekord, gaspriset rusar och EU uppmanar medlemsländerna att lagra energi inför vad som kan bli en hård och kall vinter. Och i höst går Sverige till val.

Sverige står mitt i en energikris, samtidigt som det pågår en grön industriell revolution som hungrar efter el, sade klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) på en pressträff i juni.

Regeringen har under sommaren bjudit in oppositionen till samtal för att försöka skapa långsiktiga förutsättningar på energiområdet. "Allt ligger på bordet" i förhandlingarna, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S). Även kärnkraften.

"Brutalt men ärligt"

Högeroppositionen i form av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna har dock avfärdat inbjudan och kommit med motförslag. De anser att regeringen bluffar.

– Med tanke på hur det gick sist när det var energipolitiska samtal, då lade man ned två reaktorer. Vi kunde inte medverka till det då, och vi ser ingen anledning att medverka till det nu heller. Vi behöver ha en energipolitik som bygger på fysikens lagar och svenska nationens behov, inte önsketänkande och socialdemokratisk valretorik. Det är ett ganska brutalt svar men det är väldigt ärligt, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson.

Det var 2016 som regeringen i form av S och MP, slöt en uppgörelse med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kallad energiöverenskommelsen. Bland annat enades man om spelregler för ett grönt elsystem med helt förnybar elproduktion till 2040.

"Står i en skittunna"

Överenskommelsen sprack när M och KD lämnade den i december 2019, bland annat med hänvisning till att regeringen inte ens velat diskutera nya energipolitiska mål som värnar industrin.

Johan Pehrson ser att det finns ett värde i att göra upp över blockgränserna – men endast med partier som "tillnyktrat".

– Vi vill gärna att det ska finnas en bred överenskommelse i centrala frågor, det kan gälla både försvarspolitiken, pensionsfrågorna och energipolitiken, men när ingångsvärdena är att vi ska tillfredsställa Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, då är det helt ointressant.

Han ger inte mycket för Socialdemokraternas inställning i kärnkraftsfrågan.

– Man har hållit på med helt obegriplig politik för att straffa ut svensk kärnkraft och nu står vi i en skittunna med skit upp till halsen.

"De vill bråka"

Energiminister Khashayar Farmanbar (S) säger att svensk industri måste kunna lita på att politiker, även i opposition, och även under ett valår, är beredda att sätta sig ned och föra samtal.

– Min bild är att de vill ha något att bråka om i valrörelsen, och jag kan ha förståelse för valrörelselogiken, men däremot måste man veta att när man gör det – när man ställer vindkraften mot kärnkraften när vi säger att vi behöver alla de kraftverken – så skadar de också svensk industri, säger han.

– SKF, SSAB, LKAB, Northvolt, alla de vill att politiker ska sätta sig ned och säga ja till vindkraften men också på lång sikt kunna prata om andra kraftslag och komma överens, för att ha stabilitet. Det budskapet har varit väldigt tydligt från näringslivet, säger Farmanbar.

Fakta: Energiöverenskommelsen från 2016

Energiöverenskommelsen bygger på ramöverenskommelsen om den svenska energipolitiken från 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

De energipolitiska målen:

Energipolitiken ska förena de tre grundpelarna försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.

Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).

Källa: Regeringen

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.