Annons
Nyheter

Landet står stilla – brist på allt i Libanon

Köerna ringlar långa utanför bensinmackarna i Libanon. Men inte på eftermiddagarna. Då har bränslet tagit slut och de flesta har lärt sig att det är lönlöst att ens försöka. Lika bra att ta sig hem, till bostäder som saknar elektricitet och försöka igen morgonen därpå.
Libanon • Publicerad 3 juli 2021
Bränslebristen i Libanon påverkar det mesta i ett land som inte heller har fungerande elnät.
Bränslebristen i Libanon påverkar det mesta i ett land som inte heller har fungerande elnät.Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Lynn Kseibi vittnar om en vardag som inte går runt utan bensin i Libanon.
Lynn Kseibi vittnar om en vardag som inte går runt utan bensin i Libanon.Foto: Privat/TT
Demonstranter blockerar vägarna som reaktion på regeringens bristande handlingsförmåga under krisen. Bild från den 24 juni.
Demonstranter blockerar vägarna som reaktion på regeringens bristande handlingsförmåga under krisen. Bild från den 24 juni.Foto: Bilal Hussein/AP/TT

Krisen i Libanon, som präglas av en valuta i fritt fall och en regering som misstros av både libaneser och det internationella samfundet, innebär fler och värre konsekvenser än vad som först befarats. Det säger Lynn Kseibi, som arbetar på den icke-statliga organisationen Sawa, som arbetar med syriska flyktingar i Libanon.

– Vårt kontor ligger i Beirut, men vi bistår flyktinglägren i Bekaadalen. Förut var vi där dagligen, men nu är det svårt att få tag på bensin nog att åka ens två gånger i veckan. Och kommer vi dit är det inte säkert att vi kommer hem, tänk om bensinen tar slut eller demonstranter blockerar vägarna, säger hon till TT.

Ambulanser når ej fram

Annons

Inte bara hjälparbetare har problem att nå fram till lägren. Ett projekt som organisationen arbetat med är att ordna bättre vägar i området.

– Nu är vägarna så dåliga att det är svårt för ambulanser och liknande att komma fram om det behövs. Men maskinerna vi hyrt behöver också bränsle, så det går inte. Det projektet har skjutits upp på obestämd tid.

Det libanesiska pundet når hela tiden ny bottennivåer. Sedan oktober 2019 har valutans värde på svarta marknaden rasat cirka 90 procent mot USA-dollarn – i ett land som är beroende av sin import.

Världsbanken har kallat krisen för en av de värsta i världen sedan mitten av 1800-talet.

– Vi har inte längre någonting annat att prata om än krisen. Det påverkar allt, säger Lynn Kseibi, som ursprungligen kommer från Syrien.

Inga statliga papper

Matförgiftningarna ökar eftersom de flesta av dygnets timmar saknar el, vilket gör att varor som kräver kylskåpsförvaring ruttnar. Strömförsörjningen har länge varit ett problem i Libanon och många verksamheter och hushåll har försäkrat sig med bränsledrivna generatorer. Men bristen på bränsle, tillsammans med den extrema sommarvärme som överhettar dem, gör att de flesta libaneser lever sina liv nedkopplade och i mörker.

– Häromdagen behövde några ur min familj uppdatera sina papper för att stanna i Libanon. Men den statliga myndigheten hade slut på bläck. Fattar du? Den statliga myndigheten kan inte ens få tag på bläck till skrivarna, säger Kseibi.

Blodbrist på sjukhusen

Lynn Kseibis 32-åriga kollega Amal Shabta vill inte prata om hur varmt det är på sommarnätterna utan fungerande luftkonditionering, eller hur svårt det är att transportera sig i Libanon. Det finns värre problem, tycker hon.

– Jag har en vän som inte kan ta sitt insulin, eftersom det måste förvaras i kylskåp vilket nu är omöjligt, säger hon.

– Medicinerna har tagit slut och flera sjukhus saknar generatorer som fungerar, så vi har inte längre några blodreserver. Hur ska personer i respirator överleva? Det här handlar om mer än att vi inte kan jobba utan el.

Generatorn börjar brinna

Annons

Direkt efter det att TT lagt på luren med Lynn Kseibi skickar hon ett röstmeddelande:

– Hej igen, generatorn i kontoret började precis brinna. Jag ska försöka ta mig hem och fortsätta jobba därifrån, om det finns el där. Men demonstranter har blockerat vägarna, så vi får se hur det blir med det.

Fakta: Libanons kriser

Höjda priser på samhällsservice som vatten, el och teletjänster. Tätt mellan avbrotten i systemen. Begränsade uttag från bankerna. Fler och fler som förlorar sina jobb. En valuta som rasat i värde.

Libanons ekonomi är i fritt fall, med hot om statsbankrutt och skriande behov av internationella krislån. Till det kom 2020, efter en sprängämneskatastrof, en till stora delar raserad huvudstad.

Analytiker bedömde redan före pandemin att Libanons ekonomi skulle krympa under 2020. Facit blev enligt IMF att BNP minskade med en fjärdedel.

När Libanon kastades in i ekonomisk kris 2019 gick hundratusentals människor ut på gatorna för att kritisera landets styre. Tiotusentals jobb har gått förlorade.

Källa: Landguiden/UI

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons