Annons
Nyheter

Ministern: Kärnkraften är inte grön

Kärnkraften är varken grön eller förnybar, enligt energiminister Khashayar Farmanbar (S).
Och avsett vad EU:s så kallade taxonomi säger ser han inga skäl att riva upp några riksdagsbeslut i frågan.
Ekonomi • Publicerad 4 januari 2022
Energiminister Khashayar Farmanbar (S). Arkivbild
Energiminister Khashayar Farmanbar (S). ArkivbildFoto: Pontus Lundahl/TT

– Jag har inga planer på att gå tillbaka till riksdagen för att ändra något beslut, säger Khashayar Farmanbar när TT frågar om hur han ser på det senaste utkastet till taxonomi från EU-kommissionen.

Det omstridda utkastet – som bland annat öppnar för att klassa vissa investeringar i kärnkraft och naturgas som hållbara – skickades ut till EU:s regeringar på nyårsafton och ärendet bereds för närvarande på regeringskansliet.

Annons

Utkastet har i andra länder väckt starka känslor. Bland annat i den nya tyska regeringen, som sedan länge siktar på att stänga landets tre sista kärnkraftsreaktorer om ett år. Österrikes regering är skarpast i sin kritik och hotar att dra EU inför rätta om det utkast som nu presenterats genomförs.

"Den är inte förnybar"

EU:s regeringar har till den 12 januari på sig att reagera på utkastet. Ett skarpt förslag från kommissionen ska sedan presenteras i slutet av januari.

Farmanbar vill inte kommentera förslaget i sin helhet, men ger en bild av hur regeringen ser på det.

– Vi tycker inte att kärnkraften är grön. Den är inte förnybar. Men vi har kunnat acceptera att den ska ingå i EU:s taxonomi över hållbarhet under vissa premisser, säger Farmanbar.

– När det gäller naturgasen har vi haft en mer kritisk hållning. Vi studsar ändå lite på att ett så tydligt fossilt bränsle som naturgasen ändå finns med i taxonomin, tillägger han.

Farmanbar tror inte taxonomin med tilläggen av kärnkraft och naturgas ruckar på förutsättningarna för nya investeringar i svensk energi. Han håller fast vid linjen att alla energikällor ska vara förnybara till 2040 och att det inte kommer att tas några initiativ till att subventionera satsningar på svensk kärnkraft.

– Vi har de beslut som vi har i Sverige och det här dokumentet innebär inte några nya pengar från staten eller EU. Det här är en beskrivning som EU gör kring hållbarhetsbegreppet. Jag ser inte att det har någon omedelbar påverkan på oss – nej, säger han.

– Om taxonomin skulle få några privata pengar att investera i det ena eller det andra, det kan jag inte sia om. Men några nya offentliga medel kommer det inte bli med anledning av det här, tillägger han.

Dålig lönsamhet

Farmanbar beskriver samtidigt kärnkraften som dyr jämfört med alternativa energikällor.

– När vi kollar på den nybyggda finländska reaktorn och jämfört med den svenska vindkraften är det 3–4 gånger dyrare produktionskostnad för elen med kärnkraft, säger han.

Annons

Han påminner även om att besluten om de senaste fyra stängningarna av reaktorer i Sverige fattats av ägarna – med hänvisning till just dålig lönsamhet.

Han tillägger att det formellt inte finns några hinder för nya investeringar i kärnkraft i Sverige, med eller utan EU:s taxonomi.

– Om det är någon som ser lönsamhet i att göra det finns det tre sajter där man kan ansöka om att bygga mer kärnkraft. Det finns redan elsladdar (transfereringskablar) framdragna, säger han.

"Inte för evigt"

En faktor som försämrar lönsamhetskalkylen för kärnkraften är kravet på förnybara energikällor från 2040, som begränsar åren av produktion från anläggningarna.

– Jag konstaterar att även när det gäller taxonomin så är den inte för evigt. Där ses kärnkraftinvesteringar som hållbara fram till 2045. Det är de marknadsförhållanden man har att förhålla sig till. Men kan inte börja specialkonstruera marknaden för att gynna det ena eller det andra energislaget.

TT: Men detta slutdatum finns ju inte för vindkraft?

– Nej, men vindkraften har inte problem med ett avfall som är radioaktivt i flera hundratusen år heller.

Enligt utkastet från EU-kommissionen måste det även finnas en plan för avfallshantering för att investeringar i kärnkraften ska kunna ses som hållbara.

TT: Hur går det med regeringens arbete med slutförvarsfrågan?

– Det får min kollega (miljöminister) Annika Strandhäll återkomma till inom kort.

Annons

Sedan 1999 har antalet kärnkraftsreaktorer i drift i Sverige halverats till sex – tre verken i Forsmark, ett i Oskarshamn och två i Ringhals.

Fakta: Omstritt EU-förslag om kärnkraftsinvesteringar

EU-kommissionen har i dagarna skickat ut ett omstritt utkast till en uppdatering av de så kallade taxonomi-reglerna till EU:s regeringar. Kommissionen vill bland annat ha en övergångsperiod till 2045 under vilken man betraktar vissa investeringar i kärnkraft som hållbara.

Förutom tidsbegränsningen på drygt 20 år får kärnkraften som det investeras enligt kommissionens förslag inte utgöra något hot mot miljön. Det måste även finnas en plan för slutförvaring av avfallet från kärnkraft på plats.

Kommissionen föreslår samtidigt att investeringar i naturgas ska kunna ingå i taxonomin under en övergångsperiod så länge utsläppen av koldioxid inte överstiger 270 gram per kilowatt.

Taxomin ska hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem. Syftet är att skapa ett verktyg för att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom EU:s gröna tillväxtstrategi, den gröna given.

Källor: Politico, regeringen

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons