Annons
Nyheter

Mycket nedskräpning på svenska turistmål

Under pandemin har massor av svenskar tvingats ställa in utlandsresan för att i stället semestra på hemmaplan.
Men trenden har en baksida. Fler besökare har inneburit mer nedskräpning på många natursköna platser i Sverige.
Inrikes • Publicerad 3 augusti 2021
Fler besökare har inneburit mer nedskräpning i många nationalparker. Arkivbild.
Fler besökare har inneburit mer nedskräpning i många nationalparker. Arkivbild.Foto: Erik Mårtensson / TT

Stenshuvuds nationalpark ligger på Österlen längs den skånska östkusten och är en av Sveriges mest besökta nationalparker. I fjol märkte de en tydlig ökning i antalet besökare – och i mängden nedskräpning.

Det har fortsatt den här sommaren.

Annons

– Jag tycker att det är mer skräp vilket kan hänga ihop med fler folk. Jag vet inte om folk har blivit sämre, men det är många som har ganska dålig koll måste jag säga, säger nationalparkschefen Fredrik Ståhlberg.

En anledning till att Stenshuvud är hårt drabbat kan vara att många nya besökare inte är vana vid friluftslivet.

– Vi har många naturovana besökare här. Men man kan samtidigt tycka att det är sunt förnuft att inte lämna massa skräp efter sig i naturen. Det bör inte synas att man varit på platsen när man lämnar den, säger han.

"Känns tråkigt"

I nordvästra Skåne finner man nationalparken Söderåsen. Där har man börjat mäta skräpmängden sedan förra sommaren, och indikationerna är att det minskat något. Men problemen kvarstår – och även här kan en förklaring vara antalet förstagångsbesökare.

– Det är de som inte har rutiner för hur mycket man ska ha med sig och hur man ska hantera sitt skräp när man är ute i naturen, säger Oskar Hagbard, naturvägledare i Söderåsens nationalpark.

Samma utveckling syns i Fulufjällets nationalpark i Dalarna. Det har skett en liten förbättring sedan i fjol, men fortfarande lämnas mycket skräp kvar.

– Det känns tråkigt, man tycker att det borde vara rätt så självklart. Så här beter man sig inte hemma, och än mindre i ett skyddat område som är en nationalpark, säger naturvägledaren Jacob Ahlberger.

Svårt att hinna

Vad är det egentligen folk lämnar kvar efter sig?

– Det är allt möjligt, främst är det snusdosor och fimpar som man hittar längs lederna och stugorna. Det är mycket flaskor och burkar, folk lämnar saker efter att de ätit eller druckit. Även mycket hundbajspåsar, och någon blöja här och där, säger Jacob Ahlberger.

Precis som vanligt har semestersugna svenskar även vallfärdat till Gotland under sommarmånaderna. Och inte helt oväntat har mängden skräp skjutit i höjden.

Annons

För teknikförvaltningen har det inneburit mer arbete för att hålla gator, parker och stränder rena.

– Det är betydligt mycket mer i år än det var i fjol, och då var det redan en ökning i fjol märkte vi, säger Isak Malm, avdelningschef på teknikförvaltningen i Region Gotland.

De har ökat bemanningen och börjat tömma soptunnor även på helgerna för att hinna med – men det är inte en helt lätt uppgift.

– Även om vi tömmer allt så hinner vi inte varvet runt innan det i princip är fullt igen och svämmar över. Vi har mycket, mycket mer att hantera, säger han.

Överlag skötsamma

Alla håller dock inte med om att nedskräpningen sticker ut. Skuleskogens nationalpark i Ångermanland hade ökad besökstillströmning redan före pandemin. De två senaste somrarna har ännu fler lockats till nationalparken – men något skräpbekymmer finns inte direkt att tala om.

– Dels är besökarna överlag skötsamma, dels så plockar andra upp efter de besökare som trots allt lämnar skräp efter sig och tredje faktorn är att nationalparksförvaltningen plockar allt vi ser, säger Johan Uebel, förvaltare på länsstyrelsen i Region Västernorrland.

– Det gör att totalt sett så finns det väldigt litet utrymme för skräp. Visst händer det att folk lämnar skräp, men det är inget problem än så länge.

Fakta: Så lång tid tar det för naturen att bryta ner skräpet

Snus: Snus utgörs av organiskt material och är biologiskt nedbrytbart, men innehåller även gifter och efterlämnar restprodukter i form av exempelvis tungmetallen kadmium.

Hur lång tid det tar för en omslutande påsen att brytas ner finns det inga studier på. Däremot innehåller påsarna en liten mängd plast vilket innebär att de inte är helt biologiskt nedbrytbara.

Fimpar: Cigarettens filter innehåller plast och det tar 1–5 år för fimpen att sönderdelas till mikroplast. Det kan sedan ta hundratals år för mikroplast att försvinna, om den ens gör det.

Tuggummi: Det tar ungefär 20–25 år för ett tuggummi att brytas ner.

Papperspåse: Det tar omkring en månad för en papperspåse att brytas ner.

Plastpåse: Det tar 10–20 år för en plastpåse att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur tar hundratalsår att brytas ner, om den någonsin gör det.

Aluminiumburk: Det tar 200–500 år för naturen att bryta ner en aluminiumburk.

Glas: Nedbrytningstiden för glas är uppskattningsvis en miljon år.

Källa: Håll Sverige Rent (HSR).

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons