EU lägger fram beredskapsplan för brexit
"Förhandlingarna pågår fortfarande. Men med tanke på att slutet för övergångsperioden är nära finns ingen garanti för att en uppgörelse, när och om den kan nås, hinner träda i kraft i tid. Därför lägger vi fram de här åtgärderna i dag", säger kommissionsordföranden von der Leyen i ett uttalande.
Åtgärderna består av fyra förslag: för att säkra flygtrafiken under sex månader, ordna tillfälliga säkerhetscertifikat för flygplan, säkra en "grundläggande" gods- och passagerartrafik på landsvägarna samt skapa ett ramverk för att ordna ömsesidig tillgång till varandras fiskevatten i ytterligare ett år eller tills en fiskeuppgörelse kan nås med Storbritannien.
"Vårt ansvar är att vara förberedda för alla situationer, däribland att inte ha något avtal med Storbritannien den 1 januari 2021. Därför lägger vi i dag fram de här åtgärderna", fortsätter von der Leyen.
Statsminister Stefan Löfven (S) manar svenska företag att se allvarligt på frågan.
– När jag talar med näringslivsrepresentanter så säger de också att det är för många företag, framför allt små- och medelstora, som inte är tillräckligt förberedda. Så en uppmaning är att göra det. Vi måste förbereda oss på det värsta, säger Löfven i Bryssel.
Fakta: Kampen efter brexit
Storbritannien lämnade formellt EU redan den 31 januari i år och deltar efter det inte längre i exempelvis ministerrådsmöten eller i EU-parlamentet. Samtidigt gäller särskilda övergångsregler fram till den 31 december i år för att underlätta för företag och allmänhet att anpassa sig.
Under större delen av 2020 har förhandlingar pågått i hopp om att få till ett omfattande avtal för att reglera handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari. Samtalen har dock störts av både coronapandemin och stor oenighet i tunga frågor.
De största motsättningarna gäller frågan om rättvisa produktionsvillkor. Storbritannien vill ha fri tillgång till EU:s inre marknad, men vill inte automatiskt behöva följa EU:s olika regler. EU-sidan är samtidigt orolig för att det skulle kunna innebära att brittiska produkter tillåts konkurrera med hjälp av exempelvis lägre miljökrav eller enklare produktionsvillkor.
