Annons
Nyheter

Ny DNA-analys: Kustnära torsken inte utfiskad

Den kustnära torsken har länge befarats vara helt utfiskad. Men det stämmer inte, visar en ny studie från Göteborgs universitet.
DNA-analyser visar att det finns många unga kustnära torskar vid västkusten – men desto färre fullvuxna.
Djur • Publicerad 9 februari 2023
Den kustnära typen av atlanttorsk är inte alls utfiskad, som tidigare befarats, visar en ny studie.
Den kustnära typen av atlanttorsk är inte alls utfiskad, som tidigare befarats, visar en ny studie.Foto: Håkan Wennhage

Längs den svenska västkusten finns det två olika typer av torsk: kusttorsk och utsjötorsk. De tillhör egentligen samma art, atlanttorsken, men tillhör olika "ekotyper" som är genetiskt anpassade till olika miljöer.

En ny studie, som publicerats i ICES Journal of marine science, visar att det fortfarande finns hopp för kusttorsken – som tidigare befarats vara helt utfiskad.

Annons

"Våra analyser visar att en hög andel av den unga torsken i fjordarna och nära kusten i Bohuslän är kusttorsk. Det visar att det fortfarande finns något kvar att rädda", säger Simon Henriksson, forskare vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Dock hittade studien få vuxna kustnära torskar.

"Vid kustnära provfisken fick man bara upp enstaka torskar över 40 centimeters längd", säger Simon Henriksson.

Resultaten innebär dock inte att torskbestånden är på väg att återhämta sig, konstaterar forskarna. Tvärtom så fortsätter de att minska i alla svenska hav.

Fakta: De olika torsktyperna

Till studien, som gjordes av Göteborgs universitet, samlade forskarna in juvenila torskar som var ungefär en decimeter långa. De samlades in på över 100 olika platser i Skagerrak, Kattegatt och Öresund och analyserades sedan genetiskt.

Resultatet visar att torskbeståndet i området är en blandning av de båda ekotyperna, men att de tenderar att hålla sig till olika platser. Den kustnära torsken håller sig, vilket namnet avslöjar, främst närmare kusten medan utsjötorsken trivs bättre längre ut.

I de fall de olika typerna återfinns på samma plats så lever de på olika djup.

Den nya studien visar att ekotyperna skiljer sig åt genetiskt vad gäller miljöanpassning. Till exempel så verkar de vara anpassade till olika syrehalter, salthalter och temperaturer. Det finns även genetiska skillnader som tyder på att de skiljer sig åt i vandringsbeteende, socialt beteende och födosök.

Källa: Göteborgs universitet

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons