GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ny dna-metod framtagen – kan lösa kalla fall

Fler olösta brott kan klaras upp och fler okända avlidna identifieras framöver. Detta tack vare en ny analysmetod som svenska Rättsmedicinalverket tagit fram tillsammans med det amerikanska försvaret.
Tekniken klarar både mindre mängder, och mer nedbrutna dna-spår än dagens vanliga metoder.
Rättsligt • Publicerad 15 januari 2022
En ny metod skulle kunna göra det möjligt att identifiera misstänkta gärningsmän, även vid dna-spår av sämre kvalitet. Arkivbild.
En ny metod skulle kunna göra det möjligt att identifiera misstänkta gärningsmän, även vid dna-spår av sämre kvalitet. Arkivbild.Foto: Eva-Marie Törnström/TT

– Vi har alltid fall som skulle kunna vara bra att lösa men där tekniken sätter stopp. Med den här analysen tar vi ytterligare ett steg i teknikutvecklingen för att kunna ge mer information till polisen för att lösa brott och identifiera avlidna, säger Andreas Tillmar, docent vid Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska enhet.

Mycket har hänt på det forensiska området de senaste åren, vilket ger en möjlighet att hitta nya metoder för att analysera dna-spår. Bland annat så kan man i dag relativt billigt titta på tiotusentals positioner i människans arvsmassa, jämfört med bara ett fåtal positioner förut. Dessutom har man sett att vissa informationsmarkörer i arvsmassan kan fungera bättre och vara mer informativa än den sorts markörer som man tidigare använt sig av vid analyser av det här slaget.

Inga egna barn

Problemet har varit att det inte funnits någon tillräckligt stor uppsättning – panel – av den här typen av bättre lämpade informationsmarkörer för rättsgenetiska ändamål. Men nu har Rättsmedicinalverket (RMV) tillsammans med det amerikanska försvaret utarbetat en panel, kallad FORCE, som består av cirka 5 400 särskilt utvalda markörer i dna-molekylen som är särskilt informativa för olika rättsgenetiska ändamål.

Att amerikanska försvaret är inblandat beror på att det har i uppgift att identifiera kvarlevor efter amerikanska soldater som stupat i krig. För att kunna identifiera en kropp måste det finnas någon typ av referens till den man tror att kroppen kommer ifrån, exempelvis ett dna-prov från en släkting.

– Om man tar andra världskriget så är de som finns kvar ofta ganska avlägsna släktingar, för de unga män som drog iväg fick inga egna barn utan det är kanske syskonbarnbarn som finns kvar i dag. Och då räcker inte traditionell dna-analys för att identifiera dem, förklarar Andreas Tillmar.

Legat ute

Den nya metoden som han varit med och utvecklat klarar att identifiera mer avlägsna släktskap. Dessutom gör den det möjligt att analysera såväl äldre som mindre mängder dna-material än med dagens standardmetoder.

Dna från brottsplatser i kalla fall eller gamla kvarlevor kan ofta vara skadat, exempelvis om en avliden legat länge ute i naturen eller om miljön på andra sätt bidragit till att dna-resterna brutits ned.

– De metoder som används som standard i dag kräver att dna:t inte är fullt så nedbrutet. Har du ett extremt nedbrutet material fungerar den här metoden bättre än standardmetoden, säger Andreas Tillmar.

Testas på labb

En analys med metoden går mycket enkelt förklarat till så att man, om man tror sig veta vem ett dna-spår tillhör, samlar in prov från släktingar. Därefter gör man en sorts statistisk beräkning över hur många positioner, eller dna-varianter, i arvsmassan som bör matcha vid aktuellt släktskap, jämfört med hos två obesläktade individer. Analysen ger sedan en värdering över hur sannolikt det är att personerna är släkt. Har man ingen hypotes om vem spåret kommer ifrån kan provet i stället jämföras mot databaser.

Metoden har verifierats av amerikanska försvaret på kvarlevor från andra världskriget, där man redan visste vem de tillhörde. Nu under våren kommer den även testas på femton forensiska labb runt om i världen.

Andreas Tillmar tror att metoden framöver kan leda till att fler kalla fall kan lösas. Redan nu har han specifika fall i tanken där han tror att FORCE-panelen kan bidra.

– Jag kan nog inte "outa" vilka, men det finns det.

Fakta: Fyra grupper av markörer

Den mänskliga arvsmassan innehåller flera miljoner markörer. För den nya metoden har cirka 5 400, de som är som mest informativa för rättsgenetiska ändamål, valts ut.

Markörerna ingår i fyra olika grupper. En av dem är identitetsmarkörer som fungerar mycket väl för att skilja olika personer åt.

De övriga typerna är markörer för släktskap, markörer som korrelerar med ögon- hår- och hudfärg och markörer som producerar det som rättsgenetikerna kallar biogeografiskt ursprung, alltså varifrån i världen man genetiskt härstammar ifrån.

Källa: RMV

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.