Nya rön om magtrassel efter antibiotikakurer

Det är känt att antibiotikabehandling rubbar den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Anledningen är att antibiotika, förutom att ta kål på sjukdomsalstrande bakterier, även påverkar de bakterier som får mag-tarmkanalen att fungera.

Men även flera antibiotikakurer kan leda till mer långvariga förändringar. Nu har forskare vid bland annat Umeå universitet undersökt vad som händer med tarmens funktion efter upprepade antibiotikakurer.

Forskarna analyserade utvalda avföringsprover från fyra patienter som genomgått fem eller fler antibiotikabehandlingar. Proverna togs minst sex månader efter den senaste kuren. Deras tarmflora jämfördes sedan med den hos personer som inte hade använt antibiotika de senare tio åren.

Resultaten, som publicerats i tidskriften Gut Microbes, bekräftar tidigare forskning att antibiotikaanvändning påverkar tarmbakterierna under flera månader.

För att testa själva funktionen av tarmfloran transplanterade de tarmflora från de utvalda patienterna till möss och gjorde analyser av slemlagret.

De upptäckte att funktionen stördes hos möss med bakterier från människor som fått upprepade antibiotikakurer. Tillväxten av slem minskade och slemlagret blev genomträngligt. Det gjorde att bakterier kunde flytta sig närmare tarmslemhinnan, något som kan öka risken för infektion och inflammation.

– Det pekar på att antibiotika inte bara påverkar sammansättningen av tarmfloran utan även tarmens funktion, säger Björn Schröder, docent i infektionsbiologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.

Men finns det något man kan göra för att skydda tarmen om man behöver ta antibiotika? Enligt Björn Schröder är det svårt, eftersom tarmfloran skiljer sig från person till person och hur man påverkas är individuellt.

– Men att äta allsidigt och mat med många olika kostfibrer är bra. Har man en rik tarmflora så kan antibiotikan slå ut några av bakterierna utan att det får samma konsekvenser som när man har en mindre rik tarmflora.