Ökade spänningar inför nya Iransamtal
Irans senaste drag – planer på urananrikning upp till 60 procent – har tagits emot med oro av västmakterna. Åtgärden är enligt Iran ett direkt svar på söndagens sabotage mot den underjordiska kärnenergianläggningen Natanz, som regimen i Teheran och flera israeliska medier tillskriver Israels underrättelsetjänst Mossad.
– Det ni gjorde var atomterrorism. Det vi gör är lagligt, sade Rohani i ett tv-sänt tal i onsdags, med adress Israel.
Mot bakgrund av de ökade spänningarna inleds nu en ny förhandlingsrunda i Wien, där EU står värd. Iran och USA deltar, men talar inte direkt med varandra utan med europeiska diplomater som ombud.
Sågs som framgång
Den första samtalsrundan sågs allmänt som en framgång i försöken att återuppliva 2015 års kärnenergiavtal mellan Iran och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland. Avtalet har hängt löst sedan den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump drog USA ur överenskommelsen 2018 och återinförde sanktioner mot Iran.
Irans ökade anrikning sätter nu press på alla parter, säger en europeisk diplomat till nyhetsbyrån AFP.
– Det gör definitivt saker och ting mer komplicerade.
Den senaste händelseutvecklingen är en påminnelse till båda sidor om att status quo inte är gynnsamt för någon, enligt Ali Vaez, Iranchef på tankesmedjan International Crisis Group.
– Det är uppenbart att ju mer den diplomatiska processen drar ut på tiden, desto högre är risken att den angrips av sabotörer och andra med onda avsikter, säger han till AFP.
Iran: Fredliga syften
Kärnenergiavtalet JCPOA medger iransk urananrikning upp till 3,67 procent. I januari ökade Iran graden till 20 procent och i onsdags konstaterade inspektörer från Internationella atomenergiorganet (IAEA) att Iran i princip har färdigställt förberedelserna för att anrika upp till 60 procent.
För att framställa kärnvapen krävs uran anrikat till omkring 90 procent. Regimen i Teheran säger sig dock enbart ha fredliga syften med sitt kärnenergiprogram, en utsaga som ifrågasätts av omvärlden.
Analytikern Ali Vaez understryker vikten av att låta samtalen ha sin gång, ett uttalande i samma anda som de europeiska stormakternas indirekta pik mot Israel tidigare i veckan.
– Det enda som framgångsrikt har bromsat Irans kärnenergiprogram under de senaste två årtiondena är diplomati, inte sanktioner eller sabotage, säger han.
Fakta: Iranavtalet och sanktionerna
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och av vad som kallas "P5+1" – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.
Avtalet syftade till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen – efter decennier av global rädsla för detta.
I utbyte skulle internationella sanktioner mot Iran hävas. JCPOA gav bland annat insyn i Irans atomenergiprogram samtidigt som detta bantades kraftigt.
2018 lämnade dock USA:s president Donald Trump avtalet och därefter har det knakat rejält i fogarna. USA återinförde tuffa sanktioner mot landet, vilket har påverkat andra länders möjligheter att handla med Iran.
Iran bekräftade tidigare i år att man har börjat anrika uran på samma nivå som före kärnenergiavtalet. I veckan gick regimen i Teheran ett steg längre och tillkännagav att man inom kort kommer att anrika till 60 procent – ett drag som beskrivs som ett direkt svar på söndagens sabotage mot kärnenergianläggningen i Natanz, som man anklagar Israel för att ligga bakom.
