unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Ökänd vapenhandlare var kund hos Danske Bank

Storbanker över hela världen har uppmärksammat den amerikanska finanspolisen på suspekta betalningar till ett värde av 17 000 miljarder kronor.
Det visar en ny läcka till sajten Buzzfeed News. Läckan avslöjar också pikanta detaljer om Danske Banks verksamhet i Estland.
Nordea är en av bankerna som förekommer i läckan. Arkivbild.
Nordea är en av bankerna som förekommer i läckan. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Läckan, som Buzzfeed skickade vidare till den internationella journalistorganisationen ICIJ, omfattar fler än 2 000 dokument och visar hur stora internationella banker gång på gång har försummat sin skyldighet att förhindra penningtvätt.

I flera fall misstänks storbanker som amerikanska JP Morgan ha brutit mot lagen, rapporterar flera medier. Bland annat ska en malaysisk finansman – som misstänks vara hjärnan bakom förskingring av miljarder från en statlig utvecklingsfond – ha slussat över 10 miljarder kronor via JP Morgan mellan 2013 och 2016. Just JP Morgan har även flyttat pengar åt personer med tydliga kopplingar till korruptionsskandaler i Venezuela, enligt ICIJ.

Rysk vapenhandlare

Av dokumenten framkommer också nya uppgifter om Danske Banks penningtvätt i Baltikum. Mellan 2007 och 2015 passerade över 2 000 miljarder kronor genom bankens estniska filial, vilket banken fortfarande utreds för. De nya dokumenten visar vilka några av Danske Banks kunder var, rapporterar Danmarks Radio.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 199 kr)

En av kunderna var en rysk vapenhandlare som i en FN-rapport pekats ut som en av personerna bakom illegal vapenexport från Nordkorea till Iran via flyg 2009. Företaget som chartrat planet – fyllt med 35 ton vapen – var kund hos Danske Bank i Estland och kontrollerades av den ryska vapenhandlaren.

– Detta är en kund med extremt hög risk, som Danske Bank borde hållit sig långt borta från, säger penningtvättsexperten Jakob Dedenroth Bernhoft till DR.

En annan kund är en pakistansk penningtvättare som enligt australiska och amerikanska myndigheter tvättat miljarder för narkotikakarteller och terrororganisationer. Hans företag var en storkund hos Danske Banks estniska filial.

Suspekta pengar

Nordea finns också med i läckan. Enligt Svenska Yle har penningtransaktioner till ett värde av över 150 miljoner euro, av andra banker kategoriserade som suspekta, skett via banken, framför allt mellan 2013 och 2017.

I en misstankerapport från 2017 frågar Deutsche Bank Nordea vem en specifik kund i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna är. Nordea svarar då att "kunden har vägrat att uppge den efterfrågade informationen”. Detta trots att kunden genomfört transaktioner i miljardklassen. Yle rapporterar att kunden som vägrade uppge någon information är en kazakstansk affärsman som ingått flera miljardavtal med statliga ryska oljebolag.

Av Buzzfeeds rapportering framgår dock att Deutsche Banks historik är lång ifrån ren. Flera höga chefer har i flera år varit medvetna om allvarliga brister när det gäller förebyggandet av penningtvätt, enligt nyhetssajten.

I läckan förekommer även flera svenska banker. Totalt har 76 flaggade transaktioner skett till eller från Sverige, varav 41 via SEB, 28 via Länsförsäkringar, sex via Handelsbanken och en via Nordea. Det handlar om transaktioner på allt från några hundra kronor till många miljoner.

Rättad: I en tidigare version angavs fel myndighet dit bankerna rapporterat.