Annons
Nyheter

Professor: Två frågor avgörande i Iran-målet

I dag inleds målet där en man i 60-årsåldern står åtalad för grov krigsförbrytelse och flera mord i Iran för över 30 år sedan.
Två frågor kommer att få stor betydelse för utfallet, enligt folkrättsprofessor Mark Klamberg – som själv är anlitad som expert i rättsfallet.
Brott • Publicerad 10 augusti 2021
På tisdagen inleddes rättegången mot den man i 60-årsålden som är åtalad för grov krigsförbrytelse och flera mord i Iran för över 30 år sedan. Arkivbild.
På tisdagen inleddes rättegången mot den man i 60-årsålden som är åtalad för grov krigsförbrytelse och flera mord i Iran för över 30 år sedan. Arkivbild.Foto: Anders Wiklund/TT

Stater har en skyldighet att utreda folkrättsbrott, så kallade krigsförbrytelser, oavsett var i världen de har begåtts. Lyckas polisen gripa en misstänkt ska den antingen lagföras eller överlämnas.

Men på grund av snåriga omständigheter har långt ifrån alla stater kapacitet att göra det.

Annons

Att det här historiskt stora målet – där 49 målsägande och ytterligare dussintals vittnen ska höras under nästan 100 rättegångsdagar – tas upp i Sverige beror på den kunskap och självsäkerhet som svenska myndigheter besitter, framhåller Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

– Vi har lagstiftningen på plats och åklagarna har åtalsplikt. Dessutom har vi så kallad universell jurisdiktion, vilket innebär att svenska domstolar är behöriga för den här typen av brott, säger han till TT.

Den åtalade greps när han landade i Sverige för att hälsa på släkt. Att svenska myndigheter lyckades starta en utredning som räckte till för att gripa och åtala honom så skyndsamt är ett resultat av en gedigen apparat och fristående organisationer som har vidareförmedlat information till svenska myndigheter, anser Klamberg.

"Verka avskräckande"

Tillvägagångssättet kan påverka rättskipningen i liknande fall framöver.

– Om andra europeiska länder gör samma sak, vilket de har möjlighet att göra, så skapas ett slags reseförbud för personer som har varit inblandade i den här typen av brott. I den bästa av världar kan det verka avskräckande.

I slutet av sommaren 1988 slöt Iran och Irak ett vapenstilleståndsavtal efter ett knappt årtionde av blodiga strider länderna emellan.

Gruppen Folkets mujahedin var vid tidpunkten i Irak, varifrån den under stilleståndet utförde ett angrepp mot Iran. Som svar utfärdade regimen en order om att avrätta alla fångar i iranska fängelser som sympatiserade med gruppen, samt medlemmar från vänsterinriktade organisationer.

Uppskattningsvis 5 000 personer togs av daga runt om i Iran.

Den man som står åtalad vid Stockholms tingsrätt misstänks vara inblandad i hundratals av dessa brott, enligt kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson.

Vilken slags konflikt?

Här uppstår en av de två frågor som enligt Klamberg kommer att bli rättsprocessens viktigaste: Var angreppet som föranledde avrättningarna av medlemmar i Folkets mujahedin en del av konflikten mellan Irak och Iran eller en del av ett iranskt inbördeskrig?

Annons

– Om det var en del av Iran–Irak-kriget så gäller vissa regler, som är mer förmånliga för åklagaren. Kommer man fram till det motsatta, att det var en del av ett inbördeskrig så gäller andra regler, som gör det svårare åklagaren.

Tre jurister har på åklagarens önskan lämnat yttranden i frågan. Samtliga uppger att angreppet var en del av konflikten mellan Iran och Irak.

Även Klamberg har lämnat ett yttrande och kommer att kallas till rättegången. I yttrandet ger han sin syn på vilka regler som gäller beroende på konfliktens karaktär.

Skrev brev

Därtill har han varit ytterligare inblandad i målet. Några dagar innan den numera åtalade mannen anlände till Arlanda kontaktades Klamberg av jurister verksamma i Storbritannien och den ideella organisationen Trial International, som han uppfattar agerade för brottsoffrens intressen.

– De ville att jag skulle skriva ett brev till polisen och åklagarna med ett uttalande om preskriptionsfrågan, vilket jag gjorde.

Den svenska lagstiftningen, vad gäller preskription, ändrades 2010. Den föreskriver att misstänkta krigsförbrytelser som har begåtts efter den 1 juli 1985 aldrig kommer att preskriberas, skrev han i brevet som föranledde gripandet.

Hur inblandad?

Mannen som nu ställs inför rätta är även åtalad för flera fall av mord, då han misstänks vara inblandad i avrättningar av personer utan koppling till Folkets mujahedin.

Vilken roll den misstänkte hade i avrättningarna är inte fastslaget. Han har pekats ut för att ha varit delaktig genom att välja vilka fångar som skulle ställas inför en domstolsliknande kommission, som bland många iranier har kommit att kallas "dödskommissionen".

Men exakt hur han var inblandad är den andra avgörande frågan som rätten har att ta ställning till, understryker Mark Klamberg.

– Det är en fråga som hänger lite i luften och som jag tror att man kommer att få brottas med i det här målet, säger han.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons