Armenien och Azerbajdzjan i konfliktsamtal
Den franske presidenten Emmanuel Macrons kansli uttryckte i ett uttalande en viss förhoppning om framgång.
"Vi rör oss framåt mot ett vapenstillestånd ikväll eller i morgon" skrev kansliet på fredagen.
Macron hade då talat i telefon med Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan och Azerbajdzjans president Ilham Aliyev.
Enligt franske presidenten ingick samtalen i en "samordnad process" med Rysslands president Vladimir Putin.
"Militär lösning"
Men utspel från Aliyev inför förhandlingarna anslog en militär ton. I ett tv-sänt tal på fredagen sade han att den azeriska militära insatsen har förändrat läget i regionen, och att han hade bevisat att det finns en militär lösning på dispyten.
Aliyev sade också att han inte var redo att ge efter för krav från Armenien och att inga utomstående länder kunde påverka regeringen i Baku.
Samtalen mellan Armeniens utrikesminister Zohrab Mnatsakanjan och hans azeriske motpart Jejhun Bajramov i Moskva leds av Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.
Strider sedan september
Utbrytarregionen Nagorno-Karabach är en bergsenklav som formellt tillhör Azerbajdzjan, men där befolkningen övervägande är armenier. Sedan den 27 september har strider rasat om området.
"Rysslands president skickar en uppmaning om att stoppa stridandet i Nagorno-Karabach av humanitära skäl, för att utväxla kroppar och fångar", skrev Kreml när inbjudan om samtal skickades ut.
Även den så kallade Minsk-gruppen och Organisationen för säkerhet och samarbete (OSSE) ingår indirekt i förhandlingarna.
Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach
Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.
Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.
Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.
Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.
Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.
Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.
Källa: Landguiden/UI
