Satellitboom gör det trångt i rymden

Moderna satelliter som skickas iväg för att lägga sig i omloppsbana runt jorden är inte bara finansierade av internationella rymdstyrelser, utan i allt högre utsträckning bekostade av kommersiella bolag. Det moderna samhället gör sig allt mer beroende av snabb och effektiv kommunikation, och nya satelliter gör inte bara uppkopplingen snabbare för världens alla internetanvändare, även försvarsindustrin och forskare välkomnar utvecklingen.

Men nu flaggar astronomer som forskar om och analyserar universum för att det växande satellitbeståndet påverkar deras mätinstrument och data.

– Mest bekymmersamt är ljuset som alla satelliter förser himlavalvet med, säger Patrick Seitzer, astronom vid University of Michigan in Ann Arbor, till tidningen Nature.

Satelliternas närvaro medför snävare tidsramar av kompakt mörker som är avgörande för astronomerna, särskilt under sommarmånaderna, och därför pågår nu en diskussion om att göra Space X Starlinksatelliter "så svarta som möjligt". Men ljusa och ljusreflekterande satellitkroppar är inte enda utmaningen för dagens astronomer. Kommunikationssignaler mellan satelliten och jordbaserade stationer riskerar att störa radioastronomiska observationer, vilket kan göra dyr data oanvändbar.

Och liksom på jorden börjar överpopulation även att prägla den del av rymden där många satelliter befinner sig. I september tidigare i år tvingades den europeiska rymdstyrelsen (Esa) tvärmanövrera en av sina satelliter för att undvika en kollision med en av Space X Starlink-satelliter. I dagsläget räknas risken för kollision som liten, runt 6 procent, enligt det amerikanska bolaget Amazons uträkningar men händelsen i höstas kastade sken över ett växande problem med trångboddheten.

– Inom några år vill vi se ett automatiskt kollisionsvarningssystem på plats, säger Holger Krag, chef för Esas rymdskrotskontor i tyska Darmstadt, till Nature.