Annons
Nyheter

Skalven ger Erdogan fördel i valet

Jordskalven i Turkiet inträffade bara några månader före valet i maj.
Under tisdagen utlyste president Recep Tayyip Erdogan undantagstillstånd, vilket kommer att ytterligare försvåra valrörelsen för oppositionen.
– Naturen har gett honom en förevändning, säger Turkietkännaren Jenny White.
Turkiet • Publicerad 8 februari 2023
Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild.
Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild.Foto: Vjatjeslav Prokofjev/AP/TT

Undantagstillståndet har införts i de jordbävningsdrabbade provinserna där många kurder bor, och där oppositionella partier har stort stöd. Strax efter att det löper ut om tre månader ska president- och parlamentsval hållas.

Tidigare opinionsundersökningar har visat att båda valen skulle kunna bli valrysare. Stödet för Erdogan å ena sidan, och det största oppositionsblocket å andra sidan, ser inte ut att skilja sig mycket åt. Kurderna motsvarar runt tio procent av rösterna och skulle enligt bedömare kunna bli tungan på vågen.

Många kan inte rösta

Annons

Men nu, i och med Erdogans undantagstillstånd, ställs kampanjarbetet i områdena in. Dessutom är röstningen kopplad till en hemadress i områden där folk inte längre kan bo, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– De kurdiska rösterna är centrala för att avgöra hur valet går. Och nu kan många av kurderna antagligen inte rösta. Det kommer att ha stor inverkan på valet, säger hon.

Men även före undantagstillståndet har de oppositionella partierna haft svårt att nå ut. De får inte utrymme i de medier som till största del är statliga eller som ägnar sig åt självcensur. I stället använder oppositionen sig av sociala medier, som också till viss del har begränsats i landet.

Den turkiska regeringens svar på jordbävningskatastrofen natten till i måndags har varit långsamt och inte särskilt omfattande med tanke på förödelsen, enligt Jenny White.

"Under kontroll"

Men statliga medier rapporterar att allt är under kontroll även om många i befolkningen genom anhöriga i området får höra andra beskrivningar av läget. Twitter-inlägg kommer från människor som fastnat under rasmassorna, där överlevare ber om att någon ska komma och hjälpa dem ut. Ändå har presidenten inte klivit fram och försökt framstå som en stabil ledare eller fadersfigur i krisen.

– Alternativet till att göra det är att se till att kurder inte kan rösta, säger Jenny White.

– Det handlar i grund och botten om pengar och makt och tyvärr mindre om vad människor behöver. Erdogan kommer att göra allt för att stanna vid makten, det är jag säker på. Det här passar hans behov av att minska de kurdiska rösterna.

Kritik möttes av hot

Kritiken mot långsamma insatser från regeringens håll har inte låtit vänta på sig, något som inte tagits emot väl av presidenten.

– Erdogans svar var att namnen på alla som kritiserar insatserna noteras, och att man kommer att återkomma till dem vid tillfälle, säger Jenny White.

Men trots presidentens hot fylls sociala medier av vittnesmål från människor som säger att ingen har kommit för att hjälpa dem. Vissa skriver att de fortfarande hör människor som ropar under bråten.

Annons

I nuläget gäller undantagstillståndet för just det drabbade området, men om det på ett eller annat sätt skulle kunna motiveras att införa ett undantagstillstånd över hela landet kan valet inte bli av. Presidenten skulle då kunna fatta beslut om att ställa in eller flytta valet, säger Jenny White.

– Det beror på hur han tror att han ligger till. Min tanke innan jordskalvet inträffade var att han – om han såg ut att förlora – skulle se till att valet inte skulle bli av.

Fakta: Valet i Turkiet

Den 14 maj 2023 håller Turkiet president- och parlamentsval. Drygt 60 miljoner turkar är röstberättigade.

Tidigare var datumet satt till den 18 juni, men med hänvisning till skolåret tidigarelade regeringen valet. Därmed hålls valet samma datum som Turkiet höll sitt första fria val 1950.

Om ingen presidentkandidat säkrar mer än 50 procent av rösterna den 14 maj kommer en andra runda att hållas den 28 maj.

Än är det inte klart vem eller vilka sittande president Recep Tayyip Erdogan ställs emot. Den 13 februari väntas det största oppositionsblocket, bestående av sex partier, presentera sin gemensamma kandidat.

I parlamentsvalet ska väljare från 87 valdistrikt välja 600 ledamöter till en femårig mandatperiod i det turkiska parlamentet.

Fakta: Turkiet under Erdogan

Konservativa Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) har styrt Turkiet sedan 2002. Nuvarande president Recep Tayyip Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.

Under AKP:s första år vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgång, med förbättrad levnadsstandard för stora delar av befolkningen. De senaste åren har dock ekonomin stagnerat med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt många bedömare har utvecklats i en alltmer auktoritär riktning.

Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över – eller stängt ned – i stort sett alla regimkritiska medier samt kastat journalister, oppositionspolitiker och kritiker i fängelse.

Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att den tidigare parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.

Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en alltmer framskjuten plats i det historiskt sett sekulära Turkiet.

All form av opposition jobbar i kraftig motvind, inte minst eftersom 90 procent av landets medier kontrolleras av regeringen och dess allierade.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons