Annons
Nyheter

Superappar tar över – men västvärlden är efter

Pandemin har drivit på utvecklingen av digitala betalningslösningar världen över, men sättet det sker på ser olika ut i olika delar av världen. I Asien och Afrika tar "superappar" över, enligt en rapport från The Economist Intelligence.
Ekonomi • Publicerad 5 augusti 2021
I Kina går det mesta att betala med hjälp av superapparna Wechat och Alipay. Arkivbild.
I Kina går det mesta att betala med hjälp av superapparna Wechat och Alipay. Arkivbild.Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT
Västvärlden har hittills haft en ganska traditionell inställning till digitala betalningar, där bankkortet i princip flyttat in i mobilen. Arkivbild.
Västvärlden har hittills haft en ganska traditionell inställning till digitala betalningar, där bankkortet i princip flyttat in i mobilen. Arkivbild.Foto: Eric Risberg/AP/TT
Grab har vuxit snabbt i Singapore, med sina erbjudanden om att leverera mat, taxitjänster och finansiella tjänster. Arkivbild.
Grab har vuxit snabbt i Singapore, med sina erbjudanden om att leverera mat, taxitjänster och finansiella tjänster. Arkivbild.Foto: Wong Maye-E/AP/TT
Vodaphone och Safaricom skapade 2007 M-pesa, en tjänst som blivit enorm i framför allt Östafrika.
Vodaphone och Safaricom skapade 2007 M-pesa, en tjänst som blivit enorm i framför allt Östafrika.Foto: Sayyid Abdul Azim/AP/TT

Fler och fler väljer bort mynt och sedlar. I stället är det mobiltelefonen som sträcks fram när varor och tjänster ska betalas världen över – och utvecklingen går rasande fort. 2015 betalade omkring 400 miljoner människor med sin mobil. Under pandemiåret 2020 hade den siffran mer än tredubblats till 1,3 miljarder.

Men hur användningen av mobilen ser ut skiljer sig mellan olika delar av världen. Tidningen The Economicst utredningsavdelning (EIU) ser i en färsk rapport tre olika spår.

Traditionellt i väst

Annons

Västvärlden har valt den mest traditionella modellen. Där har i princip bankkortet flyttat in i mobiltelefonen, via betalningstjänster från Apple, Samsung och Google.

Oro för smittspridning via mynt och sedlar driver på, liksom att det går snabbare än att dra kort som kräver pinkod. Utvecklingen lär fortsätta, med exempelvis betalning via smartklockor och QR-lösningar, som bland annat svenska Swish har varit framträdande med, enligt EIU.

Superappar i Asien

I Asien är det snarare de så kallade superapparna som har kommit att dominera digitala betalningarna. Det rör sig om stora plattformar som samlar en mängd tjänster, där betalningar bara är en del.

I Kina finns jättar som Alipay och Wechat, men kinesiska regulatorer har visat tecken på att vilja återta kontrollen. På andra håll i framför allt Sydostasien är regeringarna mer öppna. I Singapore finns exempelvis Grab. Det började som en app för leveranser, men den går numera att betala med, handla mat, beställa taxikörningar, köpa försäkringar och aktiehandla med. Och japanska Line började som en chattapp, men har nu även betalningar, finansiella tjänster och budtjänster kopplade till sig.

Mobiloperatörer stora i Afrika

I Afrika finns en tredje separat trend. En relativt låg andel av befolkningen är kunder hos traditionella banker, och i stället har mobiloperatörer klivit in. Kenyanska M-Pesa har sedan 2007 låtit användare göra överföringar till vänner och familj med mobilsamtalskrediter. Det har vuxit till att även omfatta betalningar och sparande. Förutom i Kenya har M-Pesa även etablerat sig i ett flertal andra afrikanska länder.

I Nigeria syns en liknande trend, men där är det bank- och techföretag som står för utvecklingen. EIU bedömer att aktörerna på medellång sikt kommer att erbjuda fler tjänster, som försäkringar och sparkonton, i takt med att medelinkomsttagarna ökar. EIU tror också att flera kommer att bredda sig och skapa superappar, med körtjänster, matleveranser och underhållning.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons