Svensk fentanylepidemi har stannat av

360 människor dog i Sverige mellan 2015 och 2017 av det smärtstillande läkemedlet fentanyl eller olika varianter av substansen, så kallade fentanylanaloger som ofta sålts via nätet. Polisen liknade det hela till slut vid en vid en epidemi, där främst fentanylanalogerna tog allt fler liv – som mest 101 stycken år 2017.

Men efter det har antalet dödsfall kopplat till substansen minskat kraftigt. Förra året orsakade fentanylanaloger två människors död, visar ny statistik från Rättsmedicinalverket som TT tagit del av.

Det finns flera bidragande orsaker till den stora minskningen. En är att införseln minskat på grund av ändrad lagstiftning i Kina, varifrån en stor del av fentanylanalogerna kom. En annan är en större kunskap om riskerna med substansen, som kan verka 50 gånger kraftigare än heroin.

– Det har blivit en ökad medvetenhet om att de här fentanylanalogerna är otroligt potenta och farliga, och kan orsaka andningsuppehåll och dödsfall, säger Sara Wall, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Vad Folkhälsomyndigheten känner till säljs i dag inte någon fentanylanalog på det öppna nätet. Av de 42 "nya psykoaktiva substanser", eller nätdroger som det ofta kallas, som upptäcktes av svenska myndigheter under 2019 var ingen en fentanylanalog.

En annan starkt bidragande faktor till att fentanylanalogerna i stort sett raderats ut på den svenska marknaden är olika rättsprocesser som drivs mot försäljare. För nära två år sedan åtalades två bröder från Stockholmsområdet som sålt två olika fentanylanaloger via en webbsida till åtta personer, som dog av förgiftning efter att de använt preparatet. Bröderna dömdes i både tings- och hovrätt för grovt vållande till annan död i åtta fall.

Tisdagen den 28 januari inleds tingsrättsförhandlingen mot en säljare i Östergötland, som åtalats för dråp sedan elva unga män dött av fentanylet han sålde via nätet.

– När vi slog undan benen på dem och fick bort den marknadsföringen, då dog också marknaden. Det är ett snyggt exempel på att vissa typer av substanser drivs mer ifrån tillgångssidan, alltså den som marknadsför det, medan efterfrågan styr vid andra droger, och då talar jag mer om cannabis, heroin och andra mer etablerade droger, säger Stewe Alm, strategisk analytiker vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Den ena brodern i det första rättsfallet har dock överklagat sin dom till Högsta domstolen, som kommer att pröva fallet i mars. Stewe Alm befarar att en friande dom skulle öppna dörrarna för nya nätdrogsförsäljare som vill tjäna lika stora pengar som bröderna gjorde på sin verksamhet.

– Det är det vi är rädda för. Det är exakt det vi är rädda för. För då skulle samhället ge en tydlig signal att man avlyfts ansvar trots att x antal hundra personer dör av substanser som säljs via nätet av människor som tjänar pengar på det. Det är ganska uppenbart att det finns en överhängande risk att andra sätter i gång, säger han.