Annons
Nyheter

Historisk rättegång om folkrättsbrott inledd

En av Sveriges största rättegångar inleddes under tisdagen, när Stockholms tingsrätt tog upp målet mot en iransk medborgare som misstänks ligga bakom avrättningarna av hundratals politiska fångar i Iran 1988.
Brott • Publicerad 10 augusti 2021
Den åtalade Hamid Noury, i mitten, får rättegången tolkad direkt i en öronsnäcka. Bakom honom i Stockholms tingsrätt sitter försvarsadvokat Daniel Marcus.
Den åtalade Hamid Noury, i mitten, får rättegången tolkad direkt i en öronsnäcka. Bakom honom i Stockholms tingsrätt sitter försvarsadvokat Daniel Marcus.Foto: Anders Humlebo/TT
Utanför Stockholms tingsrätt samlades människor för att demonstrera mot regimen i Iran. Många av dem stödjer den internationella grenen (NCRI) av den iranska politiska rörelsen Folkets mujahedin. Det var framför allt anhängare till gruppen som avrättades i Iran 1988.
Utanför Stockholms tingsrätt samlades människor för att demonstrera mot regimen i Iran. Många av dem stödjer den internationella grenen (NCRI) av den iranska politiska rörelsen Folkets mujahedin. Det var framför allt anhängare till gruppen som avrättades i Iran 1988.Foto: Stefan Jerrevång/TT

Ett hundratal demonstranter samlades på tisdagsmorgonen utanför Stockholms tingsrätt till stöd för de som avrättades och för att protestera mot regimen i Iran. Deras skanderande hördes ända in till rättssalen, där den första av de närmare 100 rättegångsdagarna inleddes under morgonen.

Den åtalade mannen, 60-årige Hamid Noury, har suttit häktad sedan i november 2019. Iklädd en beige skjorta sade han "god morgon" på svenska när han gick in i rättssalen och satte sig på försvarets sida.

Annons

Kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson inledde med att läsa upp anklagelserna mot Noury, som står åtalad för grovt folkrättsbrott och mord i Iran under sensommaren 1988.

– Den åtalades delaktighet i avrättningen har bestått i att han tillsammans och i samförstånd med andra organiserat och deltagit i avrättningarna, genom att bland annat ha valt ut vilka fångar som ska ställas inför en domstolsliknande kommission som hade order att besluta om vilka fångar som skulle avrättas, sade Lindhoff Carleson.

Tusentals avrättades i Iran

Den andra åklagaren, Martina Winslow, läste sedan långsamt upp namnen på de 110 personer som Noury misstänks ha varit delaktig i att avrätta vid Gohardashtfängelset utanför Teheran.

En stor del av tiden under rättegångens första dag ägnades åt att presentera kontexten kring avrättningarna.

– För att förstå vad som hände sommaren 1988 är det viktigt med en bakgrund, sade Lindhoff Carleson och tog fram en presentation om Irans religiösa bakgrund och historiska fakta.

Den åtalade antecknade intensivt under genomgången.

Under sensommaren 1988 avrättades totalt cirka 5 000 personer runt om i Iran, efter en order från landets högste ledare ayatolla Khomeini om att mörda alla som stödde den politiska rörelsen Folkets mujahedin. Rörelsen deltog i revolten mot shahen 1979, men stödde därefter Irak i 1980-talets krig mellan Iran och Irak och förbjöds därför senare av regimen. Rörelsen var under en period terrorstämplad av EU.

Folkrättsbrott eller inte?

Bland de 49 målsäganden i åtalet finns personer som är eller var anhängare till Folkets mujahedin, samt anhöriga till personer som sympatiserade med andra vänstergrupper och även de dödades. De avrättningar som kopplas till Folkets mujahedin räknas som folkrättsbrott i åtalet, medan de övriga räknas som mord.

– Vi menar att vi kan koppla dessa gärningar till en väpnad konflikt, vilket är en grundförutsättning för folkrättsbrottet. Däremot så ser vi inte någon sådan koppling mellan avrättningarna av de andra vänsteranhängarna. Det här innebär att när det gäller de gärningar som riktas mot dem så har vi gjort bedömningen att Hamid Noury endast kan åtalas för mord, säger åklagaren Kristina Lindhoff Carleson.

Under sommaren 1988 inleddes en vapenvila mellan Iran och Irak efter åtta år av blodig konflikt. Huruvida avrättningarna i fängelset den sommaren skedde under pågående konflikt mellan Folkets mujahedin och Iran har betydelse för om gärningarna ska räknas som folkrättsbrott eller inte.

Minns fortfarande rösten

Annons

Flera av de 49 målsäganden satt i det som kom att kallas "dödskorridoren" i Gohardashtfängelset, där fångar leddes på rad till avrättningar, torterades och tvingades bevittna sina medfångars avrättningar.

Många som befann sig i "dödskorridoren" säger att de känner igen Hamid Noury på hur han talar, att de aldrig glömmer den röst som kallat in deras vänner för att avrättas.

Andra säger att hans ansikte för alltid är inpräntat i deras inre, från tillfällen då han antingen torterade dem eller översåg tortyr som han beordrade lägre rankade fängelseanställda att genomföra.

– Vi trodde att vi skulle dö. Det fanns inget att förlora, så vi tittade upp genom ögonbindelns glipa ändå. Det värsta som kunde hända var att de slog oss, säger Nasrullah Marandi, en av de målsägande i rättegången som i dag bor i Sverige.

Försvaret bestrider

Försvaret, som leds av advokaten Daniel Marcus, bestrider att den åtalade överhuvudtaget befann sig i Gohardashtfängelset under tiden för avrättningarna. Försvaret bestrider också att han besuttit någon position eller på något sätt har varit delaktig i att planera eller utföra avrättningar.

TT: Hur ställer ni er till brottsrubriceringen folkrättsbrott?

– Vi har vissa synpunkter på hur åklagarna har valt att rubricera det här och det kommer vi att gå igenom mer – hur vi ser på den rättsliga regleringen, säger advokat Daniel Marcus.

– Vi väntar tills vi går igenom det i rättssalen, tillägger han.

Anledningen till att Hamid Noury, som är iransk medborgare, nu står åtalad i svensk domstol är att Sverige både har kompetensen och juridisk behörighet att ta upp den här typen av ärenden.

Förutom de 49 målsägandena i ärendet kommer drygt 70 vittnen att höras under rättegången, som väntas pågå till april 2022 och bli en av de största i sitt slag.

Fakta: Åklagarens inledande beskrivning av åtalet

Kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson gör gällande att den åtalade Hamid Noury var assistent till biträdande åklagare på Gohardashtfängelset 1988, när den dåvarande ayatollan beordrade att alla som stödde rörelsen Folkets mujahedin skulle avrättas. Åklagaren menar att den åtalade medverkade i att utföra den ordern.

Hamid Nourys delaktighet i avrättningen har enligt åklagaren bestått i att han tillsammans och i samförstånd med andra organiserat och deltagit i avrättningarna, genom att bland annat välja ut vilka fångar som skulle ställas inför den domstolsliknande kommission som hade mandat att besluta om vilka fångar som skulle avrättas.

Hamid Noury ska ha fört fångar till "dödskorridoren" och vaktat dem där, läst upp namn på de fångar som skulle ställas inför kommittén, fört in dem till kommittén, lämnat skriftlig eller muntlig information om fångarna till kommittén, läst upp namn på de fångar som skulle föras till avrättning, beordrat fångarna att ställas på led samt fört dem till avrättningsplatsen, enligt åklagare Kristina Lindhoff Carleson.

Försvaret har nekat till samtliga åtalspunkter, och även förnekat att Noury ens var verksam vid det fängelse där avrättningarna utfördes.

Fakta: Åklagarens inledande beskrivning av åtalet

Rättegången mot den iranska medborgaren Hamid Noury, som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988, väntas bli en av de största i sitt slag i Sverige.

Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.

Under nästan 100 rättegångsdagar, från den 10 augusti fram till mitten av april, ska bland annat 49 målsägande höras. Behandlingen de utsattes för vid massavrättningarna kan jämställas med tortyr, anser åklagarna.

Utöver det kommer ytterligare dussintals vittnen att höras. Sammanlagt drygt 70 personer från olika delar av Europa, Nordamerika och Australien har kallats för att berätta om sina erfarenheter i samband med massavrättningarna.

Flera av de personer som kommer att vittna i rättegången riskerade även de avrättning, då de enligt åklagaren var politiska fångar när avrättningarna skedde. Men eftersom de inte tillhörde den politiska gruppen Folkets mujahedin, som låg i väpnad konflikt med Iran, räknas inte det de utsattes för som folkrättsbrott.

Rörelsen Folkets mujahedin är en politiskt aktiv grupp än i dag, som motsätter sig dagens iranska stat som baseras på religiösa grunder med en religiös makthierarki. Folkets mujahedin stred under slutet av kriget mellan Iran och Irak för den irakiska sidan. Under en period var rörelsen terrorstämplad av EU, USA och Kanada.

Källa: Åklagarmyndigheten

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons