Svenska sjuksköterskor vänder åter till Norge

Den allt svagare norska kronan har under flera år gjort att färre svenska läkare och sjuksköterskor söker sig till den norska sjukvården. Även om man får bättre betalt har skillnaderna inte varit lika stora som tidigare. Men under coronakrisen ser trenden ut att vända igen.

En av dem som valt att ta jobb i Norge är Kenneth Thorén, 63, från Bergkvara, söder om Kalmar. Den svenska strategin mot coronaviruset har spelat in.

– Det är en del av skälen till att jag valde att åka till Norge. Jag tycker man har löst det jättebra här. Det är en enorm skillnad, säger han.

De senaste tio åren har Kenneth jobbat som psykoterapeut inom vården i Karlskrona.

– Jag kände att jag ville göra något annat för att komma tillbaka till sjuksköterskejobbet.

Via ett norskt bemanningsföretag blev han erbjuden jobb i norska Halden. Han anlände i Norge för några veckor sedan och har kontrakt till slutet på augusti.

– Det märks i lönekuvertet att jag jobbar i Norge. Det skiljer en hel del, säger han nöjt.

Under de senaste åren har antalet svenska sjuksköterskor som begärt att bli auktoriserade som sjuksköterskor i Norge minskat dramatiskt. 2010 ansökte drygt 1 600 svenska sjuksköteskor, nu är siffran nere i omkring 200 per år. Förutom den svagare norska kronan har efterfrågan på vårdpersonal i Sverige gjort att det går lättare att förhandla upp lönen hemma.

– Det har alltid varit ekonomiska motiv för att arbeta i till Norge, som lönen, OB-tilläggen och den kortare arbetstiden. Men nu börjar det också handla om arbetsvillkor. Hur bra bemannade man är, om man får utbildning och fortbildning, säger Outi Luiro.

– Då börjar det bli svårare för svensk vård att matcha.

Den press som vården satt på svensk sjukvårdpersonal före och under coronakrisen kan också spela in.

– Det var en bemanningsblockad hela hösten från kommuner och landsting. Redan innan jul gick personalen på knäna och sedan gick de rätt in i ”coronan”. Och nu ska de heller inte få semester i sommar. Räkna med att nu kommer långtidssjukskrivningar och uppsägningar bland svenska sjuksköterskor, säger Outi Luiro.

Det är mot den bakgrunden som Norge på nytt blir ett attraktivt alternativ.

Kenneth Thorén är nöjd med hela arrangemanget. Han drabbas inte av de annars stränga karantänsreglerna som gäller för svenskar som kommer till Norge.

– Jag fick hjälp med gränspassering och jag får åka hem när jag vill, säger han.

Bara i Haldens kommun nära den svenska gränsen arbetar i dag knappt 100 svenskar inom vården.

– Jag har skrivit på gränspasseringssedlar personligen för alla, säger Haldens kommundirektör Roar Vevelstad,

Arbetet är i stort sett detsamma i Norge som i Sverige.

– Man kanske är med lite mer i omvårdnadsarbetet här. Annars är det mesta som ett vanligt sjuksköterskejobb, säger Kenneth Thorén.

Med sina nya kollegor diskuterar han ibland de både ländernas strategi att tackla virusutbrottet.

– De frågar: "Varför gjorde Sverige som de gjorde?". De säger: ”Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge ett annat resultat. Det är skillnad på hur det gått i Sverige och Norge”, berättar han men känner inte att han behöver försvara den svenska linjen.

– Min upplevelse är att norrmännen har lärt sig på ett annat sätt att leva med covid-19. De är noga med grundläggande handhygien. Vi är väl duktiga i Sverige också, men här är det handsprit överallt.

Bemanningsföretaget ordnade allt för Kenneth Thorén, inklusive boende och han kan tänka sig komma tillbaka.

– Jag funderar på att åka hem till Sverige på semester en månad och sedan komma hit för en tur till, säger han.