Sverige får miljöfrågor i EU – "jättenöjd"
Besked om svenskans arbetsuppgifter i den nya kommissionen kommer på en presskonferens i Strasbourg med ordförande Ursula von der Leyen.
– Hon kommer att ha ett viktigt jobb för att hjälpa till med att bevara vår miljö och få balans i naturen. Hon kommer att utveckla en mer hållbar och konkurrenskraftig ekonomi. Och hon kommer att leda arbetet för vattentålighet. Det är en stor prioritet för det arbete vi har framför oss, säger von der Leyen.
Roswall själv kallar sig "jättenöjd".
– Det här är en otroligt viktig portfölj, för den gröna omställningen och Europas konkurrenskraft. Det är någonting som vi har haft önskemål om, berättar hon på en kort pressträff i Strasbourg.
Mycket att lära
Bland annat ingår skogsfrågor – ett kärt ämne för den svenska regeringen som oroats över att EU-regler ska begränsa svenska skogsägares handlingsfrihet.
Miljöfrågorna är annars inte något hon varit djupt involverad i, mer än i sin ganska allmänna roll som EU-minister. Det gör att hon har mycket att läsa på inför de granskningsförhör som nu snart väntar i EU-parlamentet.
– Jag kan ganska mycket, tycker jag själv, givet att det är en av de frågor som vi jobbade hårt med under det svenska ordförandeskapet (i EU:s ministerråd förra våren). Men det finns mycket för mig att sätta mig in i – det är helt sant, säger Roswall.
Inte överraskad
I EU-kommissionen kommer hon att arbeta nära framför allt nederländske Wopke Hoekstra, som är klimatansvarig, och spanska Teresa Ribera, som är exekutiv vice ordförande med ansvar för en "ren och rättvis omställning".
Exakt vem som får ta hand om vad är dock inte givet ännu.
På förhand hade det främst spekulerats i att Roswall skulle få ansvar för den inre marknaden, utvidgning, handel eller försvar. Ändå vill hon inte säga att hon är överraskad.
– Nej, jag är väldigt nöjd med portföljen, att den innehåller så mycket substans och saker att ta tag i. Nu gäller det att kavla upp ärmarna helt enkelt.
Tuffa förhör
För kandidaterna väntar nu tuffa veckor med hård granskning och förhör i EU-parlamentets olika utskott. Högst sannolikt kommer någon eller några under processens gång att bytas ut om de inte anses duga – eller helt enkelt inte lyckas samla tillräckligt politiskt stöd.
Tidigast den 1 november – men sannolikt kanske först i december – väntas den nya EU-kommissionen kunna tillträda.
Fakta: Nominerade kommissionärer
Så här föreslås nästa EU-kommission se ut:
Tyskland: Ursula von der Leyen – ordförande
Estland: Kaja Kallas – vice ordförande och utrikeschef
Finland: Henna Virkkunen – exekutiv vice ordförande för teknologisk säkerhet, självständighet och demokrati
Frankrike: Stephane Séjourné – exekutiv vice ordförande för välstånd och industristrategi
Italien: Raffaele Fitto – exekutiv vice ordförande för sammanhållning och reformer
Rumänien: Roxana Minzatu - exekutiv vice ordförande för folk, färdigheter och förberedelser
Spanien: Teresa Ribera – exekutiv vice ordförande för ren och konkurrenskraftig omvandling
Belgien: Hadja Lahbib – krishantering och jämlikhet
Bulgarien: Ekaterina Zacharjeva – forskning och innovation
Cypern: Costas Kadis – fiske och hav
Danmark: Dan Jörgensen – energi och bostäder
Grekland: Apostolos Tzitzikostas – transporter och turism
Irland: Michael McGrath – demokrati och rättvisa
Kroatien: Dubravka Suica – frågor om Medelhavet
Lettland: Valdis Dombrovskis – ekonomi och produktivitet
Litauen: Andrius Kubilius – försvar och rymd
Luxemburg: Christophe Hansen – jordbruk
Malta: Glenn Micallef – ungdom, kultur och sport
Nederländerna: Wopke Hoekstra – klimat och ren tillväxt
Polen: Piotr Serafin – budget och offentlig administration
Portugal: Maria Luis Albuquerque – finansiella frågor och investeringar
Slovakien: Maros Sefcovic – handel och ekonomisk säkerhet
Slovenien: Marta Kos – utvidgning
Sverige: Jessika Roswall – miljö, vatten och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi
Tjeckien: Jozef Síkela – internationella partnerskap
Ungern: Olivér Várhelyi – hälsa och djurskydd
Österrike: Magnus Brunner – inrikesfrågor och migration
Fotnot: Kos kandidatur har ännu inte formellt godkänts av Sloveniens parlament.
Fakta: Cirkulär ekonomi
Syftet med cirkulär ekonomi är att spara naturresurser och minska miljöpåverkan genom att använda råvaror mer effektivt och hållbart.
I den cirkulära ekonomin utformas produkter så att de ska fungera så länge som möjligt. När de väl går sönder ska de lagas, göras om till något annat eller återvinnas i högre utsträckning. Varorna ska tillverkas av återvunnen eller biobaserad råvara och till slut materialåtervinnas.
Cirkulär ekonomi innebär även att reparationer ska erbjudas och att produkter ska kunna hyras ut eller delas.
Källa: Naturvårdsverket
