GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Terrorexpert: "Problematiskt om det eskalerar"

Hur hotbilden mot Sverige påverkas när sunniledare manar till bojkott återstår att se. Terrorexperter drar paralleller till kampanjen mot svensk socialtjänst som fick stor spridning utomlands.
Nato • Publicerad 25 januari 2023
Magnus Ranstorp, terrorforskare och chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan. Arkivbild.
Magnus Ranstorp, terrorforskare och chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan. Arkivbild.Foto: Jessica Gow/TT
Partiet Nyans demonstrerade mot Socialtjänsten och tillämpningen av LVU på Möllevångstorget i Malmö i februari 2022. Arkivbild.
Partiet Nyans demonstrerade mot Socialtjänsten och tillämpningen av LVU på Möllevångstorget i Malmö i februari 2022. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT

Återigen har Sverige hamnat i fokus i den muslimska delen av Mellanöstern. al-Azhar-universitetet i Kairo kallar förra veckans koranaktioner för ett ''brott'' mot muslimer och säger att en bojkott av Sverige skulle vara ett lämpligt svar till regeringar som skyddar ''barbariska brott under den omänskliga och omoraliska fana de kallar yttrandefrihet''.

Att uppmaningen kan komma att få effekter för svenska intressen är de experter TT talat med eniga om, men hur det kommer att påverka hotbilden mot Sverige är för tidigt att säga.

– Det är frågor som är extremt känsliga religiöst och emotionellt för många människor. Frågan är vilka som kommer att hålla liv i detta och vilka som kommer att slänga bensin på elden, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Han ser det nyligen skedda som en fortsättning på tidigare händelser som påverkat hotbilden mot Sverige.

– Rasmus Paludans tidigare koranbränningar och påskkravallerna uppmärksammades även de utomlands och likaså påverkanskampanjen mot socialtjänsten – där man konspiratoriskt påstod att svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn – fick en enorm spridning.

Ökar hotbilden

Vilken effekt budskapet om bojkott mot Sverige kommer att få är enligt Magnus Ranstorp beroende av hur exempelvis Al-Jazira och turkisk media väljer att rapportera, hur saken framställs i sociala medier och hur politiker som president Erdogan agerar.

– Men visst är det problematiskt om det fortsätter och eskalerar för det skapar en ökad hotbild mot svenskar som rör sig i andra länder, framför allt i Mellanöstern, och mot våra diplomatiska beskickningar och företag, säger han.

Vad utspel och kampanjer får för spridning och hur de sprids följs tätt av svenska säkerhetsmyndigheter som Myndigheten för psykologiskt försvar och Svenska institutet.

– Vi har bra fungerande sensorer som fångar upp tendenser. De monitorerar vilka som sprider olika saker och vilken kraft det får i olika länder och om åtgärder kan sättas in för att dämpa effekterna, säger Magnus Ranstorp.

Driver på

Även terrorforskaren Magnus Norell drar paralleller till kampanjen mot den svenska socialtjänsten.

– Varje gång något sådant här händer finns det aktörer som har intresse av att driva på händelseförloppet och personer med ett mer aktivistiskt synsätt kan ta det här som intäkt och en religiös sanktionering. Även politiska grupperingar som partiet Nyans, som tog rygg på LVU-kampanjen mot socialtjänsten, kan mycket väl tänkas göra det nu också, säger han.

TT: Hur kommer det här att påverka den svenska Natoansökan?

– När man i Mellanöstern säger "aldrig" så betyder det "inte just nu i alla fall", enligt min erfarenhet. Jag tror inte att det finns någon chans att Sverige kommer att bli Natomedlem innan det turkiska valet, oavsett hur vi agerar. Vi ska ha is i magen och inte be om ursäkt för att vi är ett demokratiskt land där man faktiskt får göra sådana här saker, säger Magnus Norell.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.