Terrorlagen: Åsikter okej – men inte uppmaningar
Turkiet hade krävt att Sverige – med hänvisning till den nya terrorlagen – skulle stoppa demonstrationen mot Nato i Stockholm, eftersom sympatisörer för terrorklassade PKK ingick bland arrangörerna.
Men enligt polisens bedömning är det inte ett brott mot den nya terrorlagstiftningen att visa symboler för PKK.
Lagen, som trädde i kraft i torsdags, gör det förbjudet att "främja, stärka eller understödja" en terroristorganisation.
Men för att bli straffad för deltagande krävs sannolikt att en person gör någon typ av åtgärd inom ramen för terroristorganisationens verksamhet. Det säger Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.
Att vifta med en flagga räcker inte.
Får inte uppmana
Men terrorlagen förbjuder också offentlig uppmaning till deltagande – och där uppstår den svåra gränsdragningen.
– När ger man uttryck för en åsikt, och när kan man se det som att nån uppmanar andra att delta i en terrorklassad verksamhet, säger Ruotsi.
För att få mer klarhet i var gränsen går skulle lagen behöva prövas rättsligt.
– Det får helt enkelt bli att polisen ingriper och upprättar en anmälan om brott. Det är så det testas i så fall.
Men det är viktigt att polisen noga väljer vilka fall som blir "testballonger", för att inte i onödan inskränka på yttrande- och demonstrationsfriheten, anser Mikael Ruotsi.
– Från min utgångspunkt framstår det som rimligt att man inte ingriper mot en demonstration där man viftar med flaggor. Det bör krävas nånting mer för att det ska vara straffbart, säger han.
Till exempel uttalanden om att ansluta sig eller plakat med uppmaningar på, säger han.
Om det varit IS?
PKK har historiskt inte utgjort något stort terrorhot mot Sverige, inte som de islamistiska terrorgrupperna IS och al-Qaida.
TT: Hade en demonstration med IS-flaggor kunnat äga rum utan att det varit straffbart?
– Det har jag inget svar på. Men jag tror att det kan bli en glidning mellan olika terrorklassade organisationer beroende på hur allvarligt hot man tycker att de utgör. Det är inte helt lätt att förutspå hur lagen kommer att tillämpas, säger Mikael Ruotsi.
Inga officiella reaktioner
Trots det höga tonläget inför demonstrationen har starka reaktioner från Turkiet än så länge uteblivit.
– Det har tagits upp i turkiska medier men det har inte varit några officiella reaktioner, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.
– Erdogan har möjligheten att göra en stor sak av detta och använda det som en förevändning om han inte vill ratificera det svenska Natomedlemskapet. Samtidigt är det ganska hård diplomatisk press på honom från olika håll – USA och Nato – att ratificera så snart som möjligt. Vill han hålla den möjligheten öppen kanske han väljer att inte göra en politisk sak av detta.
Fakta: Den nya terrorlagen
Den 1 juni trädde den nya lagen som förbjuder deltagande i terroristorganisation i kraft.
Med lagen blir det straffbart att "främja, stärka eller understödja" en terroristorganisation.
Lagen har arbetats fram under sex år. Initiativet väcktes efter terrordådet på Drottninggatan 2017, men i dag är frågan främst aktualiserad kopplat till Sveriges Natomedlemskap, som Turkiet blockerar.
Straffskalan för deltagande i terroristorganisation ska vara fängelse i högst fyra år, och för grovt brott max åtta år.
Har gärningsmannen lett terroristorganisationen är maxstraffet livstid.
Källa: Justitiedepartementet