Annons
Nyheter

Svantesson: Närmare nya budgetregler i EU

Det har tagits viktiga steg på vägen mot ett nytt regelverk för EU-ländernas budgetar och ekonomiska styrning, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).
– Vi är definitivt närmare än bara för några veckor sedan, säger hon om utsikterna för en kompromiss efter ett möte med EU-kollegor i Bryssel.
EU • Publicerad 14 februari 2023
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) hoppas som ordförande i Ekofin kunna leda sina EU-kollegor fram till en kompromiss om nya budgetregler för alla EU-länder på några veckor. ArkivbildFoto: Marko Säävälä/TT

Frågan var en av flera tunga problemhärdar som var uppe på tisdagens så kallade Ekofin-möte i Bryssel, lett av Elisabeth Svantesson.

– Jag ser ju att vi är mycket närmare nu än för några veckor sedan och vi kommer att komma framåt närmaste veckorna, säger hon.

Annons

Tanken är att EU-regeringarna ska kunna enas kring en principuppgörelse, som EU-kommissionen sedan kan utgå ifrån när de lägger fram ett lagförslag – troligen efter EU-toppmötet i mars.

Fast även om hon ser bättre förutsättningar för en kompromiss i dag än när Sverige tog över som ordförandeland vid årsskiftet är allt inte klappat och klart, varnar hon.

– Det här är viktiga frågor. Det handlar om ett ramverk som ska hålla länge. Det måste finnas legitimitet från alla länder för det nya som kommer – så hypotetiskt kan det ta lite längre tid, absolut, säger hon.

"Bra utbyte"

Oavsett vilket avser EU-kommissionen att i mars presentera vad som ska gälla på området från och med januari 2024, när det undantag från EU:s stabilitets- och tillväxttakt som beslutades i pandemin löper ut.

– Hur det än går kommer EU-kommissionen gå vidare med statsfinansiella riktlinjer för 2024 och vi planerar att presentera det i mars, säger EU-kommissionären Valdis Dombrovskis.

På mötet tog finansministrarna även upp EU-kommissionens förslag på svar på Bidenregeringens Inflation reduction act – en plan med subventioner och skattelättnader på 369 miljarder dollar till gröna investeringar i USA.

– Det var ett bra utbyte, som visade på omfattningen på det arbete vi har framför oss, sade Svantesson om denna diskussion.

– Jag noterade många delade meningar när det gäller behovet av att stärka europeisk konkurrenskraft, både på kort sikt och på lång sikt, tillade hon.

Säkra att sanktioner åtföljs

En annan känslig fråga som berördes var hur EU ska säkra att sanktionerna mot Ryssland till följd av Ukrainakriget genomförs av alla EU-länder fullt ut.

– Det arbetet fortsätter, det är ett pågående arbete där både EU-kommissionen och medlemsstaterna deltar, säger Dombrovskis.

Annons

Han tillägger att det tionde sanktionspaket som nu är på väg – till ettårsdagen för den ryska attacken den 24 februari – inte bara kommer innehålla nya sanktioner utan även riktlinjer för hur EU ska bli bättre på att stoppa försök att kringgå sanktionsreglerna.

Sanktionerna gör nytta då de har en tydlig effekt på rysk ekonomi och möjligheterna för president Vladimir Putins regering att finansiera krigföringen på sikt, enligt EU-kommissionären.

– Rysslands ekonomi var i recession i fjol trots rekordhöga energipriser – vilket är den huvudsakliga intäktskällan för den ryska statsbudgeten. Det är tydligt att detta har att göra med de sanktioner som EU och andra länder inför mot Ryssland.

Rysk recession enligt EU

Lägre intäkterna och ökade utgifter gröper ur statsfinanserna i Moskva, enligt Dombrovskis. Detta bäddar för en rysk recession även i år och framöver, tror han.

– Det är klart att sanktionerna har effekter. Å andra sidan vet vi inte exakt vilka effekterna är, säger Svantesson.

Hon noterar att IMF:s senaste prognos visar att rysk ekonomi bara krympte marginellt 2022 och att det lutar åt svag tillväxt i år.

– Den ryska ekonomin har fått hjälp av de höga priserna på fossila bränslen. Hur som helst, ytterligare sanktioner mot oljeprodukter tror jag kommer att få effekt, säger hon.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons