Annons
Nyheter

Ukrainastöd kan försvaga försvar i väst

Sverige och västländerna skänker krigsmateriel för miljarder till Ukraina – men att fylla på de egna lagren är både en stor och brådskande utmaning, enligt Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan.
– Det finns en uppenbar risk att vapen kommer att ta slut på sina ställen, säger han.
Försvarspolitik • Publicerad 14 februari 2023
Regeringen planerar att skicka bland annat Stridsfordon 90 till Ukraina. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT

Många västländer är just nu på väg att skicka tung och avancerad försvarsmateriel till Ukraina. Stora leveranser av materiel som stridsvagnar och robotsystem planeras från bland annat Polen, Storbritannien och USA. Sverige skickar bland annat cirka 50 Stridsfordon 90 och ett ännu obestämt antal pjäser av artillerisystemet Archer.

De stora leveranserna skapar dock betydande luckor i västländernas försvar – som inte är helt lätta att fylla, bedömer Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Annons

– Det vi ser nu är en huggsexa på den europeiska marknaden. Svårigheterna påminner lite om de som fanns under andra världskriget, när alla helt plötsligt skulle beställa krigsmateriel samtidigt. Väntetiderna riskerar att bli mycket långa, säger han.

– Det här gör i sin tur att man kanske inte alltid får helt rätt system eftersom man mer eller mindre tar det som finns tillgängligt. Det kan också göra att det uppstår en brist.

Påverkar försvarsförmågan

Enligt Magnus Christiansson har den svenska försvarsmakten sedan försvarsbeslutet 2015 försökt stärka sin så kallade "bottenplatta", det vill säga tillgången på uniformer, förbrukningsmateriel och ammunition. I samband med Ukrainakriget har efterfrågan på sådan materiel ökat, vilket har gjort det ännu mer utmanande att fylla på förråden.

– Vi är inne i en sorts logistikkapplöpning. Om man tittar på hur Ryssland beter sig i kriget så inger de inte någon större respekt hos experter. Men på västsidan ser det inte heller så ljust ut med försvarsförmågan, eftersom behovet av materiel är så stort, säger krigsvetaren.

Svårigheterna med att fylla på med ny materiel riskerar att vålla problem både på kort och lång sikt. Eventuell brist på ammunition till donerade vapensystem får enligt Magnus Christiansson direkta följder i kriget. Och om västländerna inte kan fylla på sina egna lager skadas dessutom Natos avskräckningsförmåga.

– Ta exempelvis Danmark som nu gått ut med att de ska skänka hela sitt artillerisystem, bestående av franska Caesarpjäser. Då innebär det att man får ett stort problem om man ska försöka utveckla en egen armé. Danskarna har artilleribataljoner man använder för Natos avskräckningspolitik – vad händer med dem nu?

Återöppning av fabriker

Exakt hur stora problemen är, med exempelvis ammunitionslager, är uppgifter som är sekretessbelagda i flera länder. Så sent som i veckan gick dock Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut med att medlemsländerna "måste öka produktionen".

Enligt Magnus Christiansson har västländerna tillfört pengar för att hitta lösningar. Bland annat finns planer på att återöppna fabriker i europeiska forna Sovjetländer.

– Det finns ett antal produktionslinor att sparka igång. Men på sikt kommer Ukraina behöva ersättas med en ny krigsmakt, så efterfrågan är väldigt stor, säger Magnus Christiansson.

Fakta: Sveriges stöd till Ukraina

Regeringen har sedan februari 2022 beslutat om tio militära stödpaket till Ukraina till ett totalt värde om cirka 9,3 miljarder kronor. I dessa beslut ingår bilateralt militärt stöd, bidrag till utbildningsinsatser och utbetalningar till fonder för Ukraina.

I det senaste stödpaketet, som också är det största, ingår bland annat granatgevär med ammunition, pansarskott, automatgevär, Robot 57, Stridsfordon 90 och en förberedelse om att överlåta artillerisystemet Archer. Värdet på det senaste paketet är 4,3 miljarder kronor.

Källa: Regeringen.se

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons