Uppfinningen som ska rensa bort PFAS
"Evighetskemikalierna" PFAS har på senare år fått allt större uppmärksamhet. Eftersom de bryts ned extremt långsamt så ansamlas de i våra kroppar, och kan på sikt öka riskerna för negativa hälsoeffekter.
Cheng Zhang, forskare vid australiska The University of Queensland, har med sina kollegor tagit fram en teknik för att både i små- och storskalig nivå kunna rena vattnet från PFAS, enligt honom fem till tio gånger bättre än de produkter som finns ute på marknaden i dag. Arbetet har pågått sedan 2018.
– I många fall förekommer PFAS tillsammans med andra föroreningar, men våra sorbenter kan selektivt identifiera och fånga upp PFAS från föroreningskällorna, säger Zhang.
Tekniken går ut på att tillsätta ett ämne till vattnet som suger åt sig PFAS, därefter kan det separeras från vattnet. En pilotanläggning ska byggas vid vattenreningsverket i Brisbane, en av världens största.
– Efter filtrering så har vi förhoppningsvis PFAS-fritt vatten som kan släppas ut direkt i naturen, säger Zhang.
Soptippar och kranar
Han har stora förhoppningen för tekniken, som han säger kan användas även småskaligt, i tiocentimeterscylindrar i hemmen för att rena dricksvatten, eller i stora tankar för riktigt PFAS-nedsmutsat vatten som vid soptippar.
– Vår sorbent har väldigt hög kapacitet för att ta bort PFAS. Ett gram av den kan behandla flera ton av vatten från en soptipp utan att den når sin maxkapacitet.
Forskarna har också idéer på vad man ska göra med PFAS-klägget som ansamlas i reningen. Först kan man bryta kopplingen till lösningen med etanol, som sedan förångas så man får fast PFAS. Den kan sedan tillsättas till batterier.
– Vi har inte testat det heltäckande i laboratoriet. Men vi har preliminära data som visar att PFAS verkar fungera jättebra för att förbättra batteriprestandan.
Kan stoppas i EU
Tove Mallin, forskare och enhetschef på svenska Rise, säger att resultaten är intressanta.
– Men just den här spekulationen att det ska bli så pass rent, och av just den sortens PFAS som man behöver till nya litiumjonbatterier, det tror jag kanske är lite långsökt, säger hon.
Ett annat bekymmer är ett förslag till EU-reglering som stoppar fluoropolymerer, som används i sorbentmaterialet. Det skulle göra det omöjligt för tekniken att lanseras inom EU. Mallin tror ändå att tekniken i sig kan få andra användningsområden.
– Det är jätteintressant med nya tekniker, det behövs ju utveckling, säger hon.
Fakta: PFAS
PFAS står för poly- och perfluorerade alkylsubstanser och kan också kallas högflourerande ämnen.
Det finns fler än 10 000 PFAS-ämnen. De har framställts sedan 1950-talet och ansetts användbara på grund av sin förmåga att avvisa vatten, fett och smuts. De används bland annat som impregnering och i färg, rengöringsmedel och smink.
Eftersom de är svåra att bryta ner finns de överallt i miljön.
Att återkommande få sig PFAS under längre tid kan påverka hälsan på sikt. Foster, spädbarn och barn tros vara extra känsliga. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvar, födelsevikt, kolesterolhalten i blodet, vara reproduktionsstörande samt öka risken för vissa cancerformer.
Källa: Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen
