Annons
Nyheter

Världen samlas kring skämtens lägereld

Överallt på nätet sprider sig coronaskämten med nästan samma hastighet som viruset. Men den humor som dykt upp i pandemins spår skiljer sig en del från hur det brukar skämtas och även när det gäller reaktionerna på skämten. Coronahumor har blivit en lägereld att samlas kring för en hel värld.
Humor • Publicerad 4 april 2020
Den nu så omfattande, ämnesrika och vida spridda humorn med utgångspunkt i coronapandemin började som ganska enkla vitsar om att viruset har samma namn som en ölsort. Arkivbild.
Den nu så omfattande, ämnesrika och vida spridda humorn med utgångspunkt i coronapandemin började som ganska enkla vitsar om att viruset har samma namn som en ölsort. Arkivbild.Foto: Matt Rourke/AP/TT
Författaren och radioprataren Kalle Lind säger att den humor som följt med coronavirusets spridning i världen skiljer sig från hur händelse- eller katastrofhumor annars brukar se ut och utvecklas över tid. Arkivbild.
Författaren och radioprataren Kalle Lind säger att den humor som följt med coronavirusets spridning i världen skiljer sig från hur händelse- eller katastrofhumor annars brukar se ut och utvecklas över tid. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT

Stora händelser, katastrofer och nyheter ger nästan alltid näring till en våg av skämt som sprids framför allt i sociala medier. Och coronaviruset och covid-19 som nu håller hela världen i ett järngrepp är inget undantag. Men den humor och de skämt som tar avstamp i pandemin beter sig inte riktigt som händelse- och katastrofhumor brukar, säger Kalle Lind som är författare, radiopratare och kulturnörd.

– Jag är nog mest fascinerad, och också imponerad, av mängden och outsinligheten. Att det bara fortsätter.

Högt och lågt

Annons

Han säger att det finns en mångfald i skämten och humorn kring viruset där allting är representerat.

– Allting från ganska billiga, självklara ordvitsar och ordlekar på tema öl och virus eller bara det enkla skämtet ”covidkommande”. Men också satirangrepp på Donald Trump eller Folkhälsomyndigheten eller folk som har en annan uppfattning än en själv om hur det här ska lösas i Sverige eller andra länder.

Och humorn kommer i många skepnader. Det är vitsar, så kallade memes, teckningar, små filmer, sånger, sketcher och inte minst husdjur.

– Vi kan verkligen slå fast att det finns en mångfald. Jag kan inte komma på någonting under min livstid som jag har märkt att det har skojats så friskt om och så mycket. Det är uppenbart att det finns ett enormt behov i folkdjupen att bearbeta detta i skämt.

Smygande start

Kalle Linds observation är att även om coronahumorn nu är över oss i överflöd så var skämtstarten lite smygande och försiktig. En anledning till det tror han kan vara att det dröjde en tid innan någon förstod vidden och allvaret.

– De första skämten jag noterade var rätt så billiga observationer av att det här viruset har visst samma namn som den här ölen. Det såg jag många varianter på innan jag ens själv hade satt mig in i vad det här viruset innebär. Den sortens skämt är inte avsedda som tabubrott utan mer ”här kommer en reflektion om ett ord jag hörde i nyhetsflödet.” Det var så det började men sedan exploderade det och fyller nu alla sociala medier.

Från den smygande starten har det utvecklats en mångfald även när det gäller ämnesval. De flesta skämten handlar inte specifikt om viruset utan om hur vi hanterar det.

– Det kom ett gäng skämt om toalettpappersbunkring, sen kommer att gäng skämt om karantän, sen kommer ett gäng skämt om tomma restauranger. Det är olika saker som i sig är effekter av viruset men som inte har någonting med viruset eller sjukdomen som sådan att göra, säger Kalle Lind.

Hög tolerans

Och kanske är det just att skämten handlar främst om hur vårt vardagsliv påverkas som gett humorn ovanligt fritt spelrum.

– Jag har nästan inte stött på någon röst som säger att "jag tycker att det är osmakligt med alla de här coronaskämten". Men så är det nästan alltid annars. Oavsett vad någon skojar om så dyker det alltid upp någon som säger ”det där tar jag illa vid mig av, det där kan vara kränkande, det där kan vara smaklöst".

Annons

Anledningen till att toleransen är större nu än annars kan möjligtvis förklaras av att vi alla lever under ganska exakt samma hot från viruset. Enligt Kalle Lind brukar det i vanliga fall bara vara accepterat att skoja om sådant man själv är drabbad av, exempelvis att judar har fri lejd att skoja om judiska företeelser.

– Nu ingår vi alla i den gruppen som är drabbad. Vi tar oss alla friheten för vi har alla rätt att skoja om detta och vi är all lika mycket drabbade, av hotet om inte annat.

Global lägereld

Men acceptansen för skämtandet kommer troligen att minska i takt med att sjukdomen drabbar allt fler.

– Om hotet blir större och allt fler människor förlorar anhöriga tror jag att det för många kommer att kännas allt bittrare att många tar sig rätten att skoja om det.

Kalle Lind tycker att det är väldigt tydligt att humorn och skämten, i alla fall så länge de håller sig borta från det riktigt mörka och galghumoristiska, fungerar som en sorts ångestventil och att mänskligheten genom dem bearbetar ett trauma i realtid.

– Coronahumorn är på något vis en global lägereld. Vi delar en referensram för första gången på tid och evighet. Dessutom är det en global referensram och det är kanske första gången någonsin.

Fakta: Två månader som ändrat vår världsbild

Här är några av hållpunkterna i hur viruset påverkat oss den senaste tiden.

31 december 2019: Världshälsoorganisationen (WHO) informeras av Kina om ett okänt virus som orsakat 41 fall av lunginflammation i mångmiljonstaden Wuhan i provinsen Hubei. De första ska ha insjuknat i början av december.

7 januari: WHO meddelar att det nya viruset har identifierats som ett nytt virus i familjen coronavirus.

13 januari: WHO rapporterar om det första fallet utanför Kina, en kvinna som kommit till Thailand från Wuhan.

24 januari: Frankrike meddelar att två personer har testat positivt för coronaviruset, vilket är de första fallen i Europa.

29 januari: Inomhus-VM i friidrott i Nanjing i Kina, som skulle ha avgjorts den 13–15 mars, skjuts upp ett år. En lång rad andra idrottsevenemang ställs in.

30 januari: WHO klassar utbrottet som ett internationellt hälsonödläge. Flygbolaget SAS ställer in alla sina flygningar till och från Kina.

31 januari: Sverige får sitt första fall. En kvinna i 20-årsåldern som besökt Wuhan i Kina isoleras på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

1 februari: Sveriges regering klassar coronaviruset som en allmänfarlig sjukdom.

11 februari: Internationella organet ICTV, som har till uppgift att namnge nya smittor döper viruset till sars-cov-2. WHO meddelar att sjukdomen som viruset leder till döpts till covid-19.

4 mars: 36 personer smittade i Sverige, de flesta har smittats på resor i norra Italien.

4 mars: Folkhälsomyndigheten flyttar fokus från Kina till Europa, där smittspridningen blivit större. Fler regioner i Italien sattes upp på varningslistan över platser där spridningen går snabbt.

10 mars Folkhälsomyndigheten höjer risken för smittspridning i Sverige till mycket hög. Samma dag införs mötesrestriktioner i Sverige, där folksamlingar på 500 personer eller fler förbjuds.

11 mars: Världshälsoorganisationen (WHO) slår fast att coronautbrottet är en pandemi.

12 mars: USA:s president Donald Trump meddelar att inresor till USA från personer som besökt, Schengenländer i Europa förbjuds från och med tidigt lördag morgon den 14 mars.

14 mars: Svenska utrikesdepartementet avråder helt från resor till andra länder på grund av smittan.

14 mars: Spanien sätts i karantän.

16 mars: Folkhälsomyndigheten uppmanar personer över 70 år att stanna hemma, och inte gå ut ens för att handla mat. Detta för att skydda dem mot smitta, och se till att vården inte överbelastas. Personer i Stockholm som kan uppmanas också att arbeta hemifrån.

27 mars: Regeringen meddelar att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer förbjuds från och den 29 mars.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons