Moskva: "Nonsens" om ryssvänlig Ukrainaledare
"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen ser på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas" skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.
Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.
Janukovytjs premiärminister
Murayev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.
Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.
Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.
Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.
"Inblick i tänkandet"
Utrikesminister Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".
Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation".
På Twitter skriver departementet att "desinformationen" är en ytterligare en indikation på att det är Nato som eskalerar det spända läget runt Ukraina.
"Vi uppmanar utrikesdepartementet att upphöra med att sprida nonsens", fortsätter ryska UD.
Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.
Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.
Bakgrund: Konflikten i Ukraina
Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.
Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.
För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.
Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.
Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.
Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.
Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.
Bakgrund: Konflikten i Ukraina
Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:
* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.
* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).
* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.
* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.
Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.
