En obekväm sanning
På EU-nivå tas nu bra beslut för att hejda klimatförstöringen. Detta är nödvändigt, eftersom vi befinner oss vid ett vägskäl i klimatfrågan. Det är nu vi kan välja att göra något åt klimatförstöringen, medan det ännu är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Bakom EU:s beslut ligger en enig forskarkår, som länge varnat för följderna, om vi inte minskar utsläppen av växthusgaser.
Då får man läsa på YA:s ledarsida att vi ska förhålla oss bra mycket mer skeptiska än vi gör, därför att det finns forskare som säger att det inte blir någon klimatförstöring. Ja visst, det finns också forskare som säger att det inte förekom judeutrotning under andra världskriget. Människor kan ha många skäl för att vara skeptiker. Ett är förstås pengar. Kol- och oljeindustrin har stora intressen att bevaka, och ser gärna att det skrivs skeptiska artiklar. Ett annat är helt enkelt lusten att i alla lägen säga emot. Men det viktigaste är kanske att de seriösa forskarnas slutsatser är en obekväm sanning, som folk tycker om att höra kritiseras.
Al Gore beskriver i sin bok "En obekväm sanning" en undersökning, gjord vid University of California. Där hade man undersökt artiklar i vetenskapliga tidskrifter under tio år tillbaka, och funnit 928 stycken som handlade om klimatet. Noll procent av dessa betvivlade att vi har en global uppvärmning. Samtidigt undersökte man artiklar i populärpressen. Där fann man 636 artiklar som handlade om klimatet, och 53 procent av dem uttryckte tvivel om den globala uppvärmningen. Så var läget när han skrev boken, men nu har mycket hänt. Till och med president Bush har på sistone medgett att det pågår en global uppvärmning, bl. a. genom att fridlysa isbjörnar, som hotas av att isen smälter. Och såväl vår borgerliga regering som EU:s kommission och parlament har förstått klimatfrågan ganska väl, verkar det som.
Låt mig citera Donald Kennedy, chefredaktör för Science Magazine: "Konsensus, så stark som den som utvecklats kring detta ämne (den globala uppvärmningen), är sällsynt i vetenskapen. "
Man är inte bara överens om att det pågår en global uppvärmning, utan också om att vår verksamhet, först och främst användningen av kol och olja, bidrar till den. Därför kan vi också göra något åt den. Den globala uppvärmningen drar med sig såväl översvämningar som uttorkning, och förstör därmed livsbetingelserna för miljontals människor. Detta kan vi inte dra oss undan, utan måste alla ta vårt ansvar och göra vad vi kan för att minska växthusgasutsläppen, så att jordens stora befolkning, inklusive våra egna barn och barnbarn, kan finna sin försörjning på ett bra sätt. En gigantisk uppgift, men möjlig.
Siv Bildtsén
Partistyrelseledamot i miljöpartiet de gröna