Forskning ger framsteg

Det var en mycket belåten forsknings- och högskoleminister som presenterade regeringens forsknings- och innovationsproposition på torsdagen.

Nu äntligen ska vallöftet om att forskningen ska få anslag motsvarande 1 procent av BNP uppfyllas. År 2012 ska de statliga forskningsmedlen ha ökat med fem miljarder kronor, förklarade Lars Leijonborg (fp):

"Det här är den största utgiftsreform som regeringen gör om man ser till en permanent nivåhöjning."

Men det handlar inte bara om extra pengar – för universiteten och högskolorna innebär regeringens förslag en rad förändringar. Ett påtagligt sådant är det nya kvalitetssystemet som lanseras i propositionen.

Tanken är att anslagen inte ska vara statiska, utan i stället bero på hur mycket pengar universiteten lyckas locka till sig från externa finansiärer och hur många gånger man citerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. En särskild "multiplikator" ska införas för att ge en rättvis effekt åt forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap, områden där det är särskilt svårt att nå ut och bli citerad internationellt.

Av de fem miljarderna har regeringen lagt en särskild pott, 1,8 miljarder kronor, till "strategiska satsningar" på klimatforskning, medicin och teknik. Pengarna ska gå till drygt tjugo specifika områden, som molekylär biovetenskap, nanovetenskap och havsmiljöforskning.

Vad anser då forskningsvärlden om propositionen? Huvudsakligen tycks reaktionerna vara positiva till de höjda anslagen – men det finns orosmoment.

Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet, anser att politikerna har gått för långt när de valt ut viss forskning till den strategiska satsningen. "Det är uppenbart att forskningsministern tvingats acceptera en rad beställningar på skarpt öronmärkta områden för att få med sig andra ministrar på de utökade forskningsresurserna."

Andra är bekymrade över det föreslagna kvalitetssystemet. För flera stora lärosäten – som Karolinska institutet och universiteten i Lund, Uppsala, Göteborg och Stockholm – innebär forskningspropositionen påtagligt höjda anslag. Små högskolor och universitet har allmänt sett svårare att göra sig gällande i konkurrensen, något som bland andra Kerstin Norén, rektor för Karlstads universitet, är kritisk till. Risken finns också att lärosätena kommer att systematiskt prioritera teknik och naturvetenskap framför humaniora, i syfte att få upp sina anslag.

Tveklöst kommer förslagen att behöva granskas och utvärderas kontinuerligt. Om kvalitetssystemet leder till att vissa områden hamnar i skymundan kan det finnas anledning att justera modellen.

Generellt sett finns det mycket att glädjas åt i propositionen. Anslagen ökar betydligt och det mesta går direkt till lärosätena – det ger goda möjligheter till oberoende, fri forskning.

Vägen till banbrytande forskningsresultat brukar vara lång och är sällan rak. Regeringens stora satsning är åtminstone ett rejält steg i rätt riktning.