Hoten mot Israel består
I juni 1967 slogs staten Israel för sin överlevnad i det som senare har kallats Sexdagarskriget. Den 10 juni publicerade Dagens Nyheter ett upprop med rubriken "Hjälp Israel!". Uppropet, som innehöll en vädjan om humanitär hjälp till Israel, inleddes med orden:
"Israel hotas i dessa dagar av förintelse. På en areal mindre än Småland har 2 1/2 miljon judar byggt upp en demokratisk stat i hopp om att få leva i fred och samförstånd med sina grannar […] Vi, som har förmånen att få leva i ett förskonat och lyckligt land, bör känna det som en plikt att efter förmåga stödja Israel."
Bland undertecknarna fanns bland annat några av Sveriges främsta författare under 1900-talet: Eyvind Johnson, Gunnar Ekelöf och Pär Lagerkvist, liksom de borgerliga partiledarna Bertil Ohlin, Yngve Holmberg och Gunnar Hedlund.
Uppropet återfinns i antologin Mellersta Östern i svensk opinion 1967-1970, som Claes-Adam Wachtmeister gav ut 1970. Det är intressant läsning för den vill ha ett lite längre historiskt perspektiv på den svenska Mellanöstern-debatten. Wachtmeister skriver i förordet att han velat ha en jämn fördelning mellan pro-israeliska och pro-arabiska inlägg. Därför har han undvikit att ta med artiklar från ledarsidorna, där inställningen varit starkt pro-israelisk.
Ledarskribenterna var inte ensamma om sitt synsätt. Hösten 1969 genomförde Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar en opinionsundersökning som visade att Israel hade ett påtagligt starkare stöd i svensk opinion än vad såväl arabstaterna som palestinska gerillarörelser som Al Fatah hade. Samtidigt är det under denna period som opinionen börjar svänga.
I dag är opinionsläget som bekant helt annorlunda. I år har staten Israel firat 60-årsjubileum. Men hyllningarna i svenska tidningar har varit få, trots att landet är regionens enda demokrati. När svenska opinionsbildare – som till exempel förre ärkebiskopen KG Hammar eller skribenterna Barbro Hedvall och Göran Greider – i dag skriver under upprop om Mellanöstern handlar dessa inte om att stödja utan om att bojkotta Israel.
Det finns naturligtvis flera skäl till den förändrade attityden. Bland skribenter finns ofta en vilja att hålla på den svagare parten. Tidigare stod lilla Israel mot ett antal folkrikare arabstater. Eftersom det är länge sedan det var något stort krig mellan Israel och arabstaterna upplevs inte den judiska staten som lika utsatt. Perspektivet har förskjutits så att Israel i dag framstår som den mäktigare parten i konflikten med palestinierna.
Men hotet mot Israel har inte upphört. Den antisemitiska propagandan i grannländerna är, precis som på 1960-talet, intensiv. Särskilt hotfullt framstår Iran, ett land med kärnvapenambitioner.
David Andersson är författare och redaktör på tidskriften Axess.
