Hur svårt kan det vara?

@$:Alliansregeringen vill inte ge klart besked om hur man skulle hantera sverigedemokraterna om de kom in i riksdagen.

Hur svårt kan det vara egentligen?

Säg nej nu, så är det överstökat. Fortsatt tvekan bäddar bara för samma osäkerhet som rådde när ny demokrati satt i riksdagen.

De fyra regeringspartierna presenterade en ambitiös plan på hur de ska gå vidare med ett fördjupat samarbete under resten av mandatperioden. Till sommaren ska ett tiotal arbetsgrupper ha formerats för att arbeta med förslag på reformer och detaljerna till en kommande valplattform. Även allmänheten ska få komma till tals, enligt statsministern. Folkpartiledaren Jan Björklund var lyrisk: "Vi tror att summan av det som alliansen gemensamt kan åstadkomma är större än summan av vad de fyra partierna var för sig kan åstadkomma", sade han till Ekot.

När det kommer till hur de fyra partierna ställer sig till en situation där sverigedemokraterna tar sig in i riksdagen och hamnar i en vågmästarposition är emellertid fortfarande onödigt oklart.

I måndags försatte kd:s och Fp:s partisekreterare Lennart Sjögren och Erik Ullenhag chansen. "För oss är det uteslutet att samarbeta med ett parti som inte delar värdegrunden om alla människors lika värde, men den typen av hypotetiska resonemang tycker jag är rätt ointressanta innan valdagen", sade Ullenhag i radions P1-morgon. "Jag håller helt med Erik", intygade Sjögren.

När de fyra partiledarna samlades på ett vandrarhem utanför Varberg i går lät det dessvärre inte särkilt mycket tydligare: "Vi går till val på att bilda en majoritetsregering med de här fyra partierna", sade centerledaren Maud Olofsson utan att närmare vilja gå in på hur alliansen ska förhålla sig till ett sd i riksdagen. Partiet ligger sedan ett år tillbaka antingen strax över eller strax över fyraprocentsspärren till riksdagen och alliansregeringens beröringsskräck inför frågan är därför märklig, för att inte säga obegriplig. För väljarnas skull vore det klargörande med ett tydligt besked hur de borgerliga ställer sig till att ha ett djupt populistiskt främlingsfientligt parti med rötter i den rasistiska organisationen Bevara Sverige Svenskt i riksdagen.

För historien avskräcker. 1991 bildade Carl Bildt en minoritetsregering, passivt stödd av det populistiska ny demokrati. Att landet 1992 styrdes av en ministär utan eget stöd i parlamentet bidrog starkt till att omvärldens förtroende för den svenska kronan störtdök med valutakris och en reporänta på 500 procent som följd.

Ett invandrarfientligt enfrågeparti i riksdagen 2010 tvingar fram andra regeringskombinationer än blockpolitikens höger- och vänsterlösning. Oavsett om denna till exempel heter s, mp plus fp, alliansen plus mp ter sig dessa i dag svåra, för att inte säga mycket svåra att kompromissa fram.

Men trots allt oändligt lättare än att regera i minoritet med sd som tungan på vågen.