Knackigt för bredbandet

Bredband ? inte alltid så lätt. Arkivbild: Johan Bävman" BORDER="0"Bredband ? inte alltid så lätt. Arkivbild: Johan Bävman Allt fler svenskar får tillgång till Internet. I takt med utbredningen vill också fler och fler skaffa sig så kallat bredband, alltså förbindelser som gör att man kan ladda ner mycket information som bilder och ljud på betydligt kortare tid än via telefonuppkopplingen. Bättre datorkommunikationer är också ett viktigt och relativt billigt sätt för landsorten att hävda sig gentemot storstaden. Med bredband, via kablar i marken, det vanliga telejacket eller paraboler på hustaket, kan såväl företag som enskilda sitta kvar ute på landsbygden och arbeta lika effektivt som vore de inne i stan. Tillsammans med Region Skåne beslutade Tomelilla och Simrishamns kommuner därför att stödja ett projekt som skulle ge flera byar på Österlen tillfarter till de elektroniska motorvägarna. Med en halv miljon från regionen och vars ett hundra tusen från de två kommunerna fick företaget Österlens Bredband AB, som själv satsade 700 000 kronor, uppdraget. Bland annat ville företaget visa "hur modern IT-teknik kan bidra till att skapa ökad social samvaro och tillföra mjuka värden på bya-nivå", enligt ansökan till regionen. Bland annat skulle byarna Onslunda, Brösarp, Sank Olof, Rörum och Vik valdes ut. Utbyggnaden skulle vara klar till nyåret 2002. Tio månader senare är projektet inte färdigt och på regionen väntar man fortfarande på företagets slutredovisning. Till dess hålls de sista ett hundra tusen bidragskronorna inne. Men bara i Brösarp har bolaget fullföljt utbyggnaden. Samtidigt har en del potentiella kunder själva skaffat sig bredband via erbjudanden från andra leverantörer. Att utbyggnaden av snabba datorkommunikationer går knackigt på Österlen är dessvärre ingen unik företeelse. Också i till exempel Tomelilla och Ystads centralorter har det gått så smått med uppkopplingen. Genom regeringens satsning på ett nationellt bredbandsnät har kablar och linjer dragits fram, men det har varit svårare att få ordning på distributionen ut till kunderna. Situationen är likartad över hela landet. De viktiga kablarna är dragna fram till små och medelstora orter, men sista biten ut till konsumenterna fallerar. Det är definitivt inte bra - men ack så symptomatiskt för IT-branschen. Mycket av den spruckna IT-bubblan beror som bekant på att enorma investeringar genomfördes som skapade osannolika förväntningar, men som i slutändan inte ledde till motsvarande ökning av efterfrågan på produkterna. Därmed inte sagt att det snabba bredbandet inte behövs. Kommunikationer som vägar, järnvägar och broar är en angelägenhet för alla och som på grund av de stora kostnaderna faller på samhället att initiera - gärna i samarbete med privata entreprenörer. Samma sak gäller självklart också för de elektroniska motorvägarna.