Konjunkturkris på bredaste skånska

Omdömena om konjunkturen i Sverige är ingen glad läsning för annalkande mörka höstkvällar. I går kom både Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv med nya bedömningar.

Svenskt Näringsliv slår rekord i dysterhet: Nolltillväxt 2012, 0,9 procent 2013, en arbetslöshetsnivå som ligger kvar kring 8 procent. Med detta går man emot både finansminister Anders Borgs (M) uppfattning om att krisen går över ganska fort och Tommy Waidelichs (S) om att läget ännu inte är så allvarligt.

”Återhämtningen kommer kräva betydande politiska reformer, och även i det bästa scenariot kommer det att ta flera år innan Europa och Sverige återgår till normal tillväxt”, kommenterar Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

De skånska företagens bedömning av konjunkturutvecklingen är dessvärre mer pessimistisk än genomsnittet, enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel. Försäljningsvolymen ligger lägre än Sverigesnittet och bedöms fortsätta ligga lägre. Likadant med investeringarna och antalet anställda.

Den ekonomiska aktiviteten i Skåne är enligt en sammanställning av flera olika indikatorer lägre än i bland annat Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.

När Skåne vill vara tillväxtregion, mäta sig med Stockholm och Göteborg, är det uppenbart att förutsättningarna för företagen ändå inte upplevs som desamma här. Närheten till Danmark finns bara på kartan, i näringslivsrelationerna utnyttjas inte den geografiska fördelen som den borde.

Den politiska ambitionen är att Skåne ska vara Europas mest innovativa region 2020. Så ska tillväxten säkras och regionens näringslivskluster omvandlas. Ambitionen måste kvarstå, även om det finns skäl att omformulera den till att ”Skåne ska vara del av en region som...” Den regionförstoring som står för dörren ska inte underskattas.

Än viktigare är att regeringen medverkar till att undanröja de kvarvarande gränshinder som lägger en hämsko över de dansk-svenska affärerna.

När näringslivet tappar fart får det omedelbart effekter för välfärden. Region Skåne har redan konstaterat att skatteintäkterna sjunker drastiskt 2012. Man har därmed ett miljardunderskott att hantera. I vilken mån kommunerna på samma sätt har anpassat eller står i begrepp att anpassa sina kostymer efter verkligheten på samma sätt är oklart. Det är hursomhelst bättre att de agerar nu, än att de tvingas till akuta nedskärningar under nästa år.

Långsiktigt finns det anledning att åter understryka vikten av att arbeta för ett bra näringslivsklimat. I alla konjunkturer.