Låt patienten bestämma

"Vården ska inte vara på börsen". Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin upprepar budskapet ofta. Skrämmer med stora vårdföretag som hon antyder bara bryr sig om aktieutdelning och inte vårdkvalitet.

Men Mona Sahlin glömmer då marknadsekonomins grundförutsättningar. Om man som företag inte sköter sig får man inga kunder och utan kunder ingen vinst.

I förra veckan lanserade regeringen ett lagförslag om att alla landets landsting ska införa ett vårdvalssystem där fri etableringsrätt ska vara grundstenen. Fri etableringsrätt betyder att ett företag som uppfyller de i förväg uppsatta kraven får starta och driva en vårdcentral där det tror det är lönsamt. Med varje patient skulle i ett vårdvalssystem följa en summa pengar, en vårdpeng, som dessa företag förstås vill åt.

Vårdval finns bland annat i Halland och är precis infört i Stockholm.

I Halland fungerar det bra - i huvudstaden finns några inledande problem som i bästa fall löses inom mandatperioden.

De flesta landsting har just delar av primärvården, alltså vårdcentraler och liknande, på entreprenad. Oavsett politisk majoritet. Huruvida de är börsnoterade varierar dock - men det är få som tror att det är just börsnoteringen som Sahlin har något emot.

I stället är det det privata i sig som är problemet. Hon menar att det är fult att tjäna pengar på vård. Frågan är vad Mona Sahlin säger till de undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som faktiskt har hela sitt levebröd från vården. Om det är fult att tjäna pengar på andras sjukdomar borde inte ens läkare få lön. Men det är väl skillnad på folk och företag.

Det som faktiskt är ett problem med privata aktörer inom offentlig sektor är meddelarfriheten - alltså att man som anställd har rätt att prata med media om missförhållanden på arbetsplatsen och det är förbjudet för ens chef att försöka lista ut vem som läckt. I privata företag är det förstås förbjudet att berätta om företagshemligheter för medierna - och gör man så kan man få sparken på grund av illojalt beteende. Det är däremot väsentligt att denna frihet finns även i vårdföretag - för att öka insynen i verksamheten.

Det räcker inte att ha med meddelarfriheten i upphandlingsavtalet med entreprenören - för då riskerar den som berättar om missförhållanden att inte bara själv bli av med jobbet utan att entreprenören tappar kontraktet och därmed gör källan sig skyldig till att alla arbetskamrater förlorar jobbet.

Det behövs en ny lag för att regeringen faktiskt helt ska lyckas med sin ambition att varje patient ska få själv välja vilken vårdgivare han/hon ska gå till. En lag som säger att alla företag som tar emot skattepengar ska omfattas av meddelarfriheten. Och att de som inte sköter sig enligt denna lag ska få böta dryga summor.

Vård kan skötas lika väl av företag på börsen som i andra ägarkonstellationer. De har nämligen en drivkraft i att locka patienter genom att erbjuda kvalitet. Landstingsägd vård däremot har inte samma inneboende drivkraft. De flesta vårdinrättningar, oavsett driftsform, har duktig personal som själva vill ge god vård - men det skadar inte att ledningen för vårdcentralen också har en god drivkraft.