Annons
Nyheter

Miraklet Sydafrika 20 år idag

Nyheter • Publicerad 1 februari 2010
Försoningen mellan Mandela och deKlerk var en förutsättning för den fredliga avvecklingen av apartheid. Bild: Jon Eeg
Försoningen mellan Mandela och deKlerk var en förutsättning för den fredliga avvecklingen av apartheid. Bild: Jon EegFoto: 

I dag har 20 år förflutit sedan det förhatliga apartheid-systemet i Sydafrika fick sitt avgörande grundskott. Datumet är av i det närmaste lika hög dignitet som den 9 november 1989, dagen då Berlinmuren föll. De två händelserna är också förknippade med varandra i och med att de båda var en funktion av det sönderfallande Sovjetimperiet.

Den 2 februari 1990 deklarerade Sydafrikas relativt nyvalde ledare, det styrande nationalistpartiets ledare Fredrik Willem de Klerk, inför ett häpet parlament i huvudstaden Pretoria att det var dags att avveckla diktaturen. ANC och andra oppositionspartier skulle legaliseras och fria val utlysas. Inom en vecka var medborgarrättskämpen Nelson Mandela, motståndets galjonsfigur, efter 27 år i fängelse en fri man. Fyra år senare vann hans ANC en förkrossande valseger och Mandela själv svors in som landets förste svarte president. Jämfört med hur befielsekampen förts i många andra länder söder om Sahara var den fredliga övergången till majoritetsstyre i det närmaste mirakulös.

Annons

Omvandlingen från vitt minoritetsvälde till svart majoritetsstyre gick dock knappast smärtfritt. Valrörelsen 1994 präglades av våld och upplopp –inte minst på grund av rivaliteten mellan det dominerande ANC och zulu-dominerade grupper. Än i dag präglas landet av djupa ekonomiska klyftor, korruption och våld. Ledarskapet efter Mandela har också varit långt från klockrent. Det halsstarriga stödet till diktaturens Zimbabwe, den bisarra oförmågan att öppet erkänna hiv/aids-katastrofen, avsättandet av Mandelas efterträdare Thabo Mbeki eller den sittande presidenten Jacob Zumas levnadsstil visar att den forna vita diktaturstaten i sin nuvarande demokratiska skepnad är långt ifrån felfri.

Sällan har förutsättningarna för en stor och omvälvande historisk händelse så tydligt vilat på några få personer som omvandlingen i Sydafrika. Nelson Mandelas moraliska resning och förmåga att sträcka sig över rasbarriären är omvittnad. Men även FW de Klerks insats för den fredliga utgången ska inte underskattas och utan denna kan apartheidsystemet sannolikt ha kunnat övervintra i åratal. Men förutom det bragdlika i att övertyga sina partikamrater i maktapparaten insåg de Klerk också att Berlinmurens fall och Michail Gorbatjovs glasnost – öppenhet – betydde slutet för stödet till de sovjetiska klientstaterna i södra Afrika. Därmed föll också det – verkliga och inbillade – hot mot minoritetsstyret som länge anförts till apartheidsystemets försvar av den tongivande vita befolkningen.

I dag, tjugo år senare, står landet i begrepp att stå som värd för världsmästerskapet i fotboll. Kontrasten kunde inte vara större för en nation som spenderat decennier som sportvärldens paria. Jämfört med många andra länder i södra Afrika är det en häpnadsväckande positiv utveckling.

SAXO
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons