Nedkylning den stora klimatfaran

Svar till Siv Bildtséns (mp) , Y Adebatt den 17 mars.

Det finns idag ingen enighet bland forskare om hur stor betydelse utsläppen av koldioxid från förbränningen av fossila bränslen har på den globala uppvärmningen. Problemet är att 95 procent av växthusgaserna består av vattenånga och att ett par procent består av koldioxid. Om växthusteorin är riktig ska ökningen av koldioxid öka uppvärmningen och halten av vattenånga i atmosfären. Detta ska enligt teorin leda till ytterliggare uppvärmning men också till ökad molnighet. En ökad molnighet har i stället en nedkylande effekt eftersom molnen reflekterar bort solens strålar.

Det finns dock inga klimatmodeller idag som klarar av att förutse ökningen av molnigheten. Därför vet dagens forskare ingenting om framtiden. Däremot är förre vicepresident Al Gores påstående felaktiga om att skogarna kommer att brinna upp och att öknarna kommer att breda ut sig. Ett varmare klimat enligt växthusteorin innebär nämligen att klimatet kommer att bli rikt på nederbörd. Haven kommer inte att stiga eftersom mer vattenånga kommer att frigöras till atmosfären. Dessutom kommer isarna vid polerna att öka i tjocklek eftersom nederbörden ökar.

Vädret kommer att bli mer stabilt vid en global uppvärmning eftersom skillnaden i temperatur minskar mellan ekvatorn och norra/södra halvklotet. Ett mer instabilt väder kan endast uppkomma om jorden går mot en ny istid. Den stora fördelen med en högre halt av koldioxid i atmosfären är att det kommer att växa mer. Koldioxiden är växternas föda och produktionen av mat är beroende av en hög halt av koldioxid. Om halten av koldioxid skulle halveras kommer i stället växterna att dö.

De mätresultat från en borrad iskärna (Vostokkärnan) i Antarktis som Al Gore redovisar i sin dokumentär (An Inconvenient Truth) har visat sig vara felaktiga. Det riktiga resultatet från mätningen är att perioder av global uppvärmning kommer i genomsnitt 800 år före ökningen av koldioxid i atmosfären. Detta beror på att haven lagrar stora mängder koldioxid och när klimatet blir varmare frigörs koldioxid till atmosfären. När klimatet i stället blir kallare tar haven upp koldioxid från atmosfären.

Det har visat sig att det finns ett statistiskt samband mellan solens magnetfält och global uppvärmning/nedkylning. När solens magnetfält är starkt stöts den kosmiska strålningen bort från Jordens atmosfär. Detta leder till mindre molnighet och att Jorden blir varmare. När däremot solens magnetfält blir svagare kommer mer kosmisk strålning att nå atmosfären. Den kosmiska strålningen får vattenmolekylerna att klumpa ihop sig och bilda moln. En ökad molnighet leder till global nedkylning. En global nedkylning är det stora hotet mot mänskligheten eftersom produktionen av mat skulle minska kraftigt

Per-Olof Persson

Tomelilla