Nu börjar det

Börserna världen över störtdyker, kronan och pljepriset faller och varlsen ökar. När väl finansoron hjälpligt lagt sig efter hjälppaket som kostar tusentals miljarder, slår den bakomliggande lågkonjunkturen igenom fullt ut och världsekonomin gör en dramatisk inbromsning.

Plastal i Simrishamn är ett av många offer när storföretagens produktionsminskningar sprider sig till underleverantörerna. De kommande åren ställer inte minst kommunerna under stor press när skatteunderlaget sviker och invånarna blir av med jobben. På en månad har Plastal i Simrishamn varslat 50 ur arbetsstyrkan på 300 personer om uppsägning. Senast i går kom det dystra beskedet att 25 ur arbetsstyrkan måste gå. Företaget tillhör en koncern som förra året omsatte nästan 12 miljarder kronor i 30 fabriker i tio länder och har 7000 anställda. Men när fordonsindustrin världen över drar ner på produktionen drabbas även företag av den här storleken.

Varslen och de följande uppsägningarna är ett dråpslag mot de privatpersoner som nu drabbas. Simrishamn må vara beläget på det natursköna Österlen där fritidshus är attraktiva och turister och sommargäster tängs under korta sommarmånader. För de bofasta som behöver söka sin försörjning året om, är verkligheten dock inte riktigt lika behaglig. Till skillnad mot det expansiva och dynamiska västra Skåne, dras Österlenkommunen med klassiska glesbygdsproblem som dåliga kommunikationer, få och dominerande arbetsplatser som dessutom oftast är offentliga och skattefinansierade, åldrande befolkning och ungdomsflykt. Enligt bokslutet för 2007, mitt under dånande högkonjunktur, var skatteintäkterna 580 miljoner kronor. Samtidigt uppgick bidragen från staten till mer än en tredjedel av de egna intäkterna, 209.6 miljoner kronor.

Enligt en nyligen nedreviderad prognos tappar Sveriges kommuner och landsting fyra miljarder i skatteintäkter bara nästa år. För de kommuner som knappt gått jämnt upp under de senaste goda åren kan omställningen bli drastisk. Simrishamn kan, vid sidan av många andra landsortskommuner med liknande socioekonomiska struktur, bli en av dessa.

Varken kommunerna eller ens regeringen råder över konjunkturen. Varsel eller uppsägningar, valutakurser eller oljepriset - de dåliga tiderna beror till största delen på yttre faktorer. På kommunnivå finns tre handlingsvägar; skattehöjning, utgiftssänkning och utförsäljning. Eller en kombination av samtliga.

En god beredskap har därför den som kan reagera med åtgärder som förvärrar situationen så lite som möjligt.