Öppenhetens gränser
"Om du aktivt deltar och engagerar dig i samhällets utveckling är du med och påverkar och skapar vår gemensamma framtid."
Så står det på Simrishamns kommuns hemsida på Internet, simrishamn.se, under rubriken "Politik och påverkan".
Att döma av kommunledningens uppenbara ovilja till öppenhet i frågan om det kommunala bostadsbolaget är det emellertid uppenbart att den styrande eliten när det kommer till kritan helst vill fatta sina beslut i lugn och ro utan inblandning från frågvisa skattebetalare.
Ordföranden i Simrishamns kommunrevision Staffan Ivarsson (fp) vill öppna upp kommunens bostadsbolag. Vid kommunfullmäktige i augusti föreslog han att Simrishamnsbostäder AB öppnade sin bolagsstämma för allmänheten. Ivarsson är också oroad av den höga belåningsgraden i fastighetsbolaget. I en debattartikel i gårdagens YA upprepade han kravet och utvecklade det med en betraktelse över vad han anser vara en grundläggande brist i kommunikationen mellan en i kommunen central verksamhet och de som fått förtroendet att sköta den.
Makthavarna i Simrishamn har dock visat sig vara svårflirtade. Det moderata kommunalrådet Christer Akej avvisade förslaget. I debatten i fullmäktige menade han att en öppen stämma skulle ge signaler om en kris som enligt honom inte fanns.
I dag på nyhetsplats i YA ställer sig även bolagets ordförande Mats Carlsson (c) tveksam till en öppen stämma: "Spontant känner jag att en stämma kanske inte är rätt forum för en sån diskussion", konstaterar Carlsson.
Staffan Ivarsson må vara en besvärlig person. Men det ska han också vara. Revisionen av kommunens verksamhet handlar om att påpeka brister, varna för faror eller på annat sätt uppmärksamma vad som kan göras bättre eller annorlunda. Och, inte minst, att fungera som en kontrollstation för att kommunens förtroendevalda följer reglerna.
Statliga Wasakronan, en av landets största fastighetsägare, tillämpar öppenhet vid sina bolagsstämmor. Liksom de stora publika börsbolagen.
Men märkligt nog finns ett stort motstånd att tillämpa öppenhet i fallet med Simrishamnsbostäder AB? Varför? Vad är man rädd för? Bolaget har ju inga problem, det har vi ju kommunalrådets ord på.
Men vad ägarna, det vill säga väljarna, säkert trots vill veta är hur man tänker sig en finansiell framtid som i dagarna på ett brutalt sätt visat att den kan vara allt annat än bekymmersfri.
Belåningen i företaget är 760 miljoner kronor - över tre kvarts miljard. Borgenär är kommunen, det vill säga skattebetalarna. Med sina 1600 lägenheter i kommunen ger det en genomsnittlig skuldsättning på 500 000 kronor per lägenhet i ett företag som under de senaste ekonomiskt sett mycket gynnsamma åren nätt och jämnt går på plus minus noll. Om den kommande lågkonjunkturen blir värre än befarat och om arbeten, arbetstagare och företag försvinner är det inte alldeles självklart att allmännyttans alla lägenheter förblir uthyrda som om ingenting hänt.
Det, om något, är någonting som definitivt Simrishamns kommuninnevånare har en självklar rätt att, som det heter på hemsidan, aktivt delta och engagera sig i.
