Start för ny EU-politik

Fyra gånger om året hålls EU:s toppmöten, och i förra veckan var det dags igen. Men det verkligt betydande toppmötet hölls redan förra söndagen, när eurozonens regeringschefer möttes för att besluta om ett gigantiskt räddningspaket för banksystemen. Under själva EU-toppmötet några dagar senare, kunde samtliga 27 EU-länder stödja strategin.

När Europas ledare visat handlingskraft reagerade finansmarknaderna genom att börserna tillfälligt steg, i stället för att fortsätta störtdyka. Men räddningsplanen kommer inte att stabilisera marknaderna direkt, och den kom också för sent för att hindra en verklig recession i många EU-länder. Men den har sänt tydliga signaler om att Europas ledare har kraft att hantera krisen.

Fram till eurozon-toppmötet, hade regeringscheferna i de 15 euroländerna inte mötts formellt sedan euron lanserades i januari 1999. Det säger något om Europas ekonomiska politik. När det verkligen är kris, är det eurozonens ledare som fattar besluten.

Nu sägs det också att mötet kan bli början på ett nytt skede. Krisen kan bli en startpunkt för ett närmare ekonomiskt samarbete mellan EU-länderna.

I övrigt fokuserade EU-toppmötet på två frågor: EU:s klimatpaket och den nya så kallade migrationspakten.

Genom migrationspakten ska den lagliga invandringen samordnas, den illegala stoppas, och ett gemensamt asylsystem upprättas. Äntligen har EU-ledarna beslutat om ett så kallat "blått kort" för arbetskraftsinvandrare, inspirerat av USA:s "gröna kort". EU:s befolkning åldras, och det behövs en vitaminkick i form av arbetskraft som kan bidra till att upprätthålla välfärden. Men mycket tyder på att det kan bli hårdare tag framöver och att murarna runt Europa blir högre. Samtidigt är överenskommelsen så bred att den ger stort utrymme för tolkning. Därför är det bra att det blir Sverige som ska lägga grunden för det gemensamma asylsystemet under sitt EU-ordförandeskap hösten 2009. Sverige har någorlunda generösa asylregler, och tar emot betydligt fler människor än de flesta andra EU-länder. Sverige har också en betydligt mer positiv syn på invandring och arbetskraftsinvandring än många andra länder.

Även ifråga om klimatpolitiken enades toppmötet om en kompromiss som ger utrymme för tolkning. Åtta länder ville stoppa hela klimatpaketet, under förevändningen att de föreslagna klimatåtgärderna under den rådande finanskrisen skulle undergräva deras nationella industrier. Men det franska ordförandeskapet såg till att EU:s klimatarbete i stort sett fortsätter på rätt spår.

Däremot är toppmöteskompromissen en farlig eftergift. Den innebär att alla klimatåtgärder ska vara "kostnadseffektiva". Det argumentet kan nu komma att användas av de länder som är minst angelägna om en effektiv klimatpolitik för att bromsa viktiga åtgärder.

Även här måste Sverige – som är en drivkraft bakom EU:s miljöpolitik – driva på i rätt riktning!

Marianne Ekdahl är fri skribent och kommunikationsansvarig för ESS Scandinavia.