Annons
Nyheter

Stormens skördar

Nyheter • Publicerad 11 januari 2005

Helgens kraftfulla stormoväder, som på vissa platser nådde orkanstyrka, visar sig i efterhand ha orsakat avsevärt större skador än vad pessimistiska meteorologer ens räknat med. El-, tele- och vattenförsörjningen slogs ut liksom järnvägstrafiken i stora delar av västra och södra Sverige. Nordöstra Skåne tillhör de drabbade områdena.

Det kan i värsta fall dröja några veckor för många hushåll i glesbygden innan all infrastruktur är återställd. I vårt energi- och teknikberoende samhälle är det inte särskilt underhållande att ofrivilligt tvingas leva nästintill medeltidsliv dygn efter dygn.

Annons

I näringslivet tillhör skogsägarna och försäkringsbolagen de stora förlorarna. Svenska försäkringsbolag räknar med att betala ut flera hundra miljoner kronor på grund av de skador som stormen orsakat. Skogsägarna har enligt de första diffusa kalkylerna sammantaget förlorat miljardbelopp.

Som några av få vinnare på stormen framstår de stora skogsindustribolagen, som kan räkna med kraftigt fallande virkespriser när all stormfälld skog måste tas om hand.

Att det rörde sig om ett exceptionellt oväder bekräftas av den senaste statistiken. Helgens storm var den kraftigaste sedan den stora höststormen 1969. Skogsstyrelsen anser att stormskadorna är de värsta på hundra år.

Många klimatforskare hävdar att det pågår en uppvärmning av jordens klimat, orsakad av omfattande förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas, den så kallade växthuseffekten. Enligt denna teori kommer växthuseffekten att leda till mildare klimat, ökad nederbörd samt fler och värre stormar i Skandinavien.

SMHI:s temperaturmätningar i Stockholm visar att perioden 6-10 januari 2005 var den varmaste jämfört med alla tidigare år sedan mätningarna påbörjades på 1870-talet. Oavsett om det rör sig om en naturlig klimatförändring eller om det är växthuseffektens negativa konsekvenser som börjar visa sig, så måste vi förbereda oss på att relativt frekventa extrema oväder kan bli en del av 2000-talets verklighet.

Sveriges krisberedskap är dålig, det har vi bevittnat både när det gäller hanteringen av tsunamin i Sydostasien och nu senast vid den stora stormen. Liksom regeringen försökte skylla ifrån sig om sina tillkortakommanden vid den sydostasiatiska flodvågen, vill nu energiminister Mona Sahlin ge elbolagen skulden för kollapsen i elförsörjningen.

Sahlin ska inom två veckor ha ett möte med elbolagens branschorganisation Svensk Energi samt företrädare för telebolagen och Vägverket, för att förbättra beredskapen inför kommande stormar och snöoväder. Regeringen vill att bolagens kontinuerliga arbete med att gräva ned ledningar, förbättra stolpars kvalitet och att arbetet med att bredda gatorna i skogen kring ledningssystemen ska påskyndas och intensifieras. Dessutom kritiserar Sahlin de otillräckliga reservsystemen.

Regeringens kritik mot bolagen är ihålig. För om el- och telenätet nu är så viktigt för samhället, borde då inte staten själv gå in med resurser för att säkra det mot extrema oväder? Kan enskilda bolag väntas bära hela kostnaden för infrastruktur som är vital för att samhället ska kunna fungera?

Medan ministrar skyller ifrån sig och bolagen bevakar sina kassakistor får medborgarna förbereda sig så gott det går på kommande oväder. För vädret kommer vi aldrig undan oavsett vad politiska partier lovar i valrörelserna eller vad den sociala och tekniska ingenjörskonsten säger sig kunna uträtta.

SAXO
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons