Viktigt med film på schemat i skolan
Däremot finns det all anledning för alla - såväl vuxna som unga - att tillgodogöra sig större kunskaper om hur den rörliga bilden fungerar. Berättartekniker, klipping, kameravinkel, bild- och ljudval påverkar vår uppfattning om det vi ser. Den som skaffar sig kunskaper och insikter om hur den rörliga bildens berättarteknik fungerar skaffar sig en bättre förmåga att sålla i floden av rörliga budskap som sköljer över oss. Var därför glad över att unga idag är proppfulla av dem. Det gör dem så mycket mottagligare för att kunna lära sig mer och bli kritiska och svårflörtade konsumenter av alla budskap som levereras genom rörliga bilder.
Sedan tio år tillbaka har det förts en diskussion om hur ämnet mediepedagogik ska kunna passas in i skolan. På en del lärarhögskolor tas det på stort allvar, men på andra uppmärksammas det inte alls. Det resulterar i att nyutexaminerade lärare har skiftande kunskaper och insikter i hur de ska jobba med den rörliga bilden. Det är synd, för enligt en undersökning spenderar ungdomar i dag sju timmar per dag med medier som film, mobiler, cd, mp3, internet och TV-spel. Med tanke på att skolan trots allt ska förbereda oss för livet bortom skolgården är det märkligt att denna aktivitet inte sätter större avtryck i utbildningen.
Men det finns gott om undantag. På många skolor har lärare och rektorer själva insett att de måste skaffa sig insikter och kunskap. I Skurup pågår nu under höstterminen en vidareutbildning i film och rörlig bild och som YA skrev om i veckan som gick. "Barn och ungdomar rör sig i en visuell värld på ett helt annat sätt i dag än tidigare. Internet, datorspel och film är självklara inslag i deras liv", konstaterade Thomas Koppfeldt, professor vid Dramatiska institutet och en av pionjärerna inom mediepedagogik i Sverige. Tillsammans med kollegan Roland Sandell håller hen en kurs i filmpedagogik för 17 lärare i Skurups kommun. "Tanken med det här är att lärarna ska få en ökad insikt om elevernas bildvärld", sade Koppfeldt.
Skolan och eleverna i Skurup är bara att gratulera. För sällan tar undervisningen sin utgångspunkt i ungdomens egen värld som just när det kommer till mediepedagogik och arbete med rörlig bild. En mediepedagog vid Film i Skåne gjorde en gång jämförelsen med litteratur. Tänk dig att du jobbar med en grupp ungdomar som inte bra läst alla pjäser Strindberg skrivit, utan också sett flera olika uppsättningar av var och en av dem. Så är det att jobba med ungdomar och populärfilm, sade han.
Kruxet är att även om man vid tidig ålder har ett oändligt förråd av filmberättelser lagrat i hjärnan är det inte alltid som det är strukturerat. Det är här pedagoger som Koppfeldt kommer in. Genom att själva göra små filmberättelser och se liknande exempel från populärfilm nås insikt i den traditionella berättarstruktur av presentation - konflikt - lösning som allt från tretimmars långfilmsepos till femton sekunders reklamsnuttar bygger på. För att inte tala om den fadda moralismen i amerikansk populärkulturfilm som alltid säger att tjejen med lite för kort kjol ska dö först och att killen som presenteras med en cigg i handen inte är en riktigt schysst typ. Att det är så vet intiutivt varenda högstadieelev - men med mediepedagogikens nycklar till hands mångdubblas förståeelsen.
Vilket är hela poängen till varför det är så viktigt att vi alla ökar vår förmåga att förhålla oss kritiskt till de rörliga bilder som upptar en allt större del av vår tid.
