Bönder vill inte ses som miljöbovar
Så tolkar lantbrukarna i LRFs kommungrupp den uppmärksammade analysen av vattnet i kommunens vattentäkter. -Naturligtvis ska det inte finnas bekämpningsmedel i vattnet över huvud taget, men man måste ju veta varifrån det kommer innan man anklagar lantbrukarna, säger Henric Brinte. De är trötta på att pekas ut som miljöbovar i media. -Lantbrukare framställs ibland som bovar som inte bryr sig om miljön. Men vi vill ingenting hellre än att skydda vattnet, säger Annika Larsson. De lantbrukare och fruktodlare som själva sprutar bekämpningsmedel ska ha en licens. För att få denna licens måste de genomgå en utbildning på ett antal dagar och avlägga ett prov. Samma procedur görs om vart femte år. De kan alltså sin sak. Men det är inte bara lantbrukare och fruktodlare som använder bekämpningsmedel. I vilken livsmedelsaffär som helst finns små förpackningar av både ogräs- och insektsmedel. -Visserligen är medlen uppblandade, men de verksamma substanserna är ändå samma, säger Bror-Ingvar Larsson. Eftersom markägarna inom vattenskyddsområdena måste söka dispens för att få använda bekämpningsmedel hålls de ajour med vilka preparat som anses lämpliga. Men den informationen når bara markägarna. Alla andra som bor inom skyddsområdena får ingen information. -Medvetandenivån om vad bekämpningsmedel innehåller måste höjas bland alla, säger Annika Larsson. Och det gäller oavsett om det handlar om vattenskyddsområden eller inte. -Om ett preparat är skadligt för grundvattnet så ska det inte användas alls. Varken inom eller utanför vattenskyddsområdena, säger Bror-Ingvar Larsson. -Den enda instans som har kompetens att göra den bedömningen är Kemikalieinspektionen och det är den som borde ha ansvaret. Det lokala miljö- och hälsoskyddskontoret kan omöjligt ha samma kompetens. De stränga regler som gäller inom vattenskyddsområdena inskränker markägarnas möjlighet att bruka marken. Något som påverkar företagarnas ekonomi. -Vattenskyddsområdena inskränker i äganderätten och frågan är om det inte strider med både grundlagen och EU-konventionen, säger Annika Larsson. Just nu håller Länsstyrelsen på att fastställa hur stora vattenskyddsområdena runt vattentäkterna i Rörum och Lunnamöllan ska vara och vilka restriktioner som ska gälla. Analysen har gett lantbrukarna runt Vallby vatten på sin kvarn. De anser nämligen att skyddsområdet bör vara betydligt mindre än vad det är idag. Ett 20-tal lantbrukare runt Vallby har själva bekostat en konsult som undersökt de geologiska betingelserna. Hans förslag är att skyddsområdet decimeras. I de norra fruktodlingstäta delarna av kommunen fann man låga halter, långt under 0,1 miljondels gram, av kemikalier i flera vattentäkter. Bland annat karbendazim, som skulle kunna härledas till ett bekämpningsmedel som fruktodlarna använder idag mot svampsjukdomar. -Det märkliga är att ämnet aldrig tidigare hittats. Därför ska vi ta nya prover i Vik och Rörum. Inte för att vi ifrågasätter analysen, men vi vill ändå titta närmare på det här, säger Kurt Knast, fruktodlare i Rörum.
