Ekonomer manar till hårdare tag

-Det ser inte bra ut. Ni har levt över era tillgångar, haft för höga ambitioner för investeringar och det är lite si och så med budgetdisciplinen både bland politiker och tjänstemän. Så här kan det inte fortsätta!

Simrishamn • Publicerad 28 maj 2002

Det beskedet ger Anders Nilsson och Maj-Lis Åkerlund, ekonomer på Svenska Kommunförbundet, efter att ha analyserat kommunens ekonomi. I måndags informerades kommunfullmäktiges politiker och tjänstemän på förvaltningarna om det bistra läget. Fjolårets underskott på 16 miljoner kronor betyder i runda tal ett minus på 800 kronor per kommuninvånare. Motsvarande för riket i genomsnitt är ett plus på 400 kronor. Simrishamn lever inte upp till det balanskrav som ställs på kommunerna och tvingas i nuläget att låna pengar till driften. -Balansräkningen ser förvisso bättre ut än resultaträkningen och ni kan vara tacksamma över att era företrädare, före 1996, har byggt upp en solid grundekonomi. Men den kan raseras snabbt om ni inte kommer tillrätta med underskotten och ni måste dra ner på investeringarna för att få ordning på resultatet. Anders Nilsson rådde politikerna till skärpning och samling. Den finansiella styrningen är svag, både av fullmäktige och av nämnderna, budgetdisciplinen är dålig och det händer egentligen inget vid avvikelser. -Alla större nämnder har konstant haft underskott de senaste åren. Budgetarna fungerar inte och är alltså inte realistiska. Det måste definitivt till hårdare tag. Att sätta ramarna genom att procentuellt räkna upp föregående års budget varnade ekonomerna för. I stället måste man börja i verksamheten och inte göra medvetna underbudgeteringar bara för att det ska se bra ut. -Det är vanligt att nämnderna utöver sin ram under året slapphänt beviljas tilläggsanslag. Men är det verksamheten som ska styra ekonomin eller ekonomin som ska styra verksamheten? Det var genomgående en mörk bild som gavs. Politikerna manades till ärlighet i så motto att den som lägger ett förslag, eller går emot en besparing, också ger en alternativ finansiering. -Behovet av förändringar är stort med tanke på att ni de närmsta åren får fler "äldre äldre" och det innebär större behov av omsorg. Visserligen minskar antalet barn i förskoleåldrar men å andra sidan blir de fler i gymnasieåldern. Det är alltså nödvändigt med strukturförändringar, sa Anders Nilsson.

Jea Jonsson jea.jonsson@allehandasyd.se

Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.