Annons

Här kommer stenåldern i öppen dager

I tre dagar har arkeolog Lars Jönsson letat fornlämningar i en gammal fruktodling norr om Kiviksgraven. Spåren efter stenålderns invånare är många.
Simrishamn • Publicerad 9 mars 2014
Den mörka ringen i jorden tolkas som ett stolphål. Alltså en del av ett hus där människor levde för flera tusen år sedan.
Den mörka ringen i jorden tolkas som ett stolphål. Alltså en del av ett hus där människor levde för flera tusen år sedan.Foto: Foto: Anette Sjöstrand
En kniv eller flintskrapa som använts vid bearbetning av skinn.
En kniv eller flintskrapa som använts vid bearbetning av skinn.Foto: Foto: Anette Sjöstrand
I schakten som arkeolog Lars Jönsson grävt upp blottläggs spåren från en stenåldersboplats strax norr om Kiviksgraven.
I schakten som arkeolog Lars Jönsson grävt upp blottläggs spåren från en stenåldersboplats strax norr om Kiviksgraven.Foto: Foto: Anette Sjöstrand
Foto: 

Inför en planerad byggnation företas just nu en arkeologisk undersökning i den gamla fruktodlingen längs Bredarörsvägen norr om Kiviksgraven.

– Jag har hittat både flintredskap, knackstenar och andra spår efter mänskligt liv från stenåldern, säger Lars Jönsson som driver företaget Österlenarkeologi.

Annons

När Kiviksgraven restaurerades på 30-talet hittades stenåldersfynd i området vid graven. De som brukar jorden som nu ska bebyggas har tidigare hittat redskap av flinta. Att det funnits människor i området långt innan bronsåldern, då graven kom till, har man alltså vetat.

– Men boplatsen har inte dokumenterats ordentligt. Jag är förvånad över hur många lämningar som finns kvar, trots att marken brukats, säger Lars Jönsson.

Svallade stenar

Tvärs över markområdet går även den gamla strandlinjen. Som en backknyck i marken sträcker den sig från norr till söder.

– I jorden hittar vi också svallade stenar. Stenar som legat i vattenbrynet och slipats till. I dag ligger vallen sju meter ovanför havs- nivån.

Eftersom husen på stenåldern ofta ligger i öst-västlig riktning har schakten tagits upp från norr till söder.

– Har man otur kan schakten annars hamna mellan husen. När man gräver på tvären är det troligare att man stöter på rester av hus.

Rester av hus

Och det har lyckats. I flera av schakten syns mörka fläckar i marken som Lars Jönsson tolkar som stolphål och alltså rester av stenåldershus.

Framför allt i ett schakt som löper längs med Bredarörsvägen är det gott om spår efter mänsklig närvaro.

Annons

– Det är mycket svart och sotad jord. Det är tydliga kulturlager efter mänsklig aktivitet. Här är också flera eldhärdar som använts antingen vid matlagning eller i rituella sammanhang.

I schaktet tror sig Lars Jönsson även ha hittat täktgropar ur vilka lera och sand togs för husbygge eller keramiktillverkning.

– Det skulle vara intressant att hitta spår från bronsåldern, alltså jämn-åriga med Kiviksgraven. Jag har hittat berg i dagen och det skulle vara spännande att se om där kan finnas hällristningar som i så fall också är från bronsåldern.

Fler tolkningar

Längre norrut syns ett mönster som kommer igen i flera schakt.

– Det kan tänkas att jag gör en övertolkning, men det kan vara resterna av en palissad. Där är ett stolphål och där är diken på båda sidor, förklarar han och pekar ner i schaktet.

– Palissader byggdes som skydd för boplatsen.

Lars Jönssons uppdrag är att konstatera om det finns fornlämningar i området eller inte.

– Jag skriver en rapport till länsstyrelsen som sedan avgör om exploatören måste gå vidare med en förundersökning då man tar upp fler schakt.

Schakten

Annons

Om fynden vid en eventuell förundersökning är tillräckligt intressanta kan det även krävas en slutundersökning då hela området grävs ut.

Efter tre dagars undersökningar höljs schakten igen i dag.

Maria Sällberg
Emma Lawesson
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons