Ny teknik hittar spökgarn mer effektivt

Under några dagar har dykaren och spökgarnsjägaren Patrik Julin varit ute på 40 meters djup tillsammans med Crayton Fenn och dennes scanner.

– Det vi ser nu är fotografier där vem som helst tydligt ser olika detaljer i spökgarnet. Men det återstår förstås mycket innan vi får en exakt teknik som fungerar, säger Patrik Julin.

Den nya teknik som kallas side scan sonar är en form av hydroakustisk teknik som Crayton Fenn och hans team använt under många år i vattnen utanför Seattle.

– Vi har kunnat lokalisera allt från flygplansdelar till nätsamlingar men det är kul att se att det fungerar även för detta ändamål, säger han.

Under tre dagar har man lagt ut spökgarner med olika föremål i för att testa tekniken.

Med under dagarna har även Gabriele Dederer från den tyska grenen av WWF, World Wildlife Found. Det var genom dem som Crayton Fenn hamnade i Sverige.

– Vi hörde talas om hans teknik och bjöd in honom till en workshop vi hade. Det visade sig fungera så bra i vår jakt på spökgarn att vi kontaktade Marelitt Baltic, berättar hon.

Det är Marelitt Baltic som mellan 2016 och 2019 genom ett antal olika projekt försöker okalisera och ta upp spökgarn från havsbotten.

– Vi ville testa den här tekniken för att bättre och mer kostnadseffektivt kunna få upp de förödande spökgarnen. Och vi är nog alla väldigt upphetsade över hur bra det har fungerat, säger Vesa Tschernij, projektledare på Marint centrum.

Enkelt uttryckt kan man beskriva den testade tekniken som ett sorts avancerat ekolod. Scannern sänks ned så att den befinner sig fem meter från bottenytan. Sedan fotograferas botten i olika vinklar för att uppnå det bästa resultatet.

– Nästa steg för oss är att hitta system så att vi kan scanna av större avsnitt. Men det här fungerade mycket bättre än jag trodde, säger Patrik Julin.

I slutändan handlar det förstås också om pengar. Ny teknik är ofta dyr i början men kan man få företag att se nyttan bör det gå att få igång en effektiv scanning efter spökgarn.

– Våra erfarenheter från Tyskland har varit mycket bra och på vår workshop deltog även länder som Costa Rica, Peru och Hongkong. Det är ett internationellt problem och det kan säkert skynda på den tekniska utvecklingen, säger Gabriele Dederer från WWF.

Marelitt Baltic har, förutom ny teknik, även tittat på hur man kan dragga upp spökgarnen på olika typer av bottnar, hur man skapar möjligheter för hamnar att ta emot det man får upp men även hur man återvinner det man får upp.

– Vi har kommit en bit på väg men det återstår mycket logistikproblem att lösa, säger Vesa Tschernij på Marint centrum.

Projektet som avslutas nästa vår kan dock få en fortsättning i ytterligare tre år.

– Hittills har vi tittat på södra delen av Östersjön men det finns ett starkt intresse från den norra delen att även hitta lösningar där. I detta område ser bottnarna annorlunda ut och kräver annan teknik, säger Vesa Tschernij.