Smitaren förändrade Marias liv för alltid: ”Hade varit skönt om personen fick sitt straff”
På nyårsdag 2015 kom Maria Hernedahl-Ross körande i sin bil förbi Gärsnäs slott. Det hade stormat på natten och mitt på vägen låg trädgrenar. Hon stannade därför bilen och hoppade ut i det mörka gryningsljuset för att göra vägen fri.
– Plötsligt dök det upp ljuslyktor. Mitt nästa minne är att det står en massa människor runt om mig på akuten, berättar Maria Hernedahl-Ross.
Hon hade blivit påkörd och lämnad liggande medvetslös i diket. Hennes räddning var sannolikt att hon hade en passagerare i bilen, vännen Conny Ross, som såg vad som hänt och kunde larma SOS. På sjukhuset konstaterades att hon fått en spricka i bäckenet, ett trasigt knä, blödande bukspottkörtel, hjärnskakning, roterad atlaskota och sår över hela kroppen.
Ett par månader efter olyckan fick Maria Hernedahl Ross veta att polisen lagt ner förundersökningen.
– Det hade känts skönt om personen som körde på mig fick sitt straff. Inte minst för att personen aldrig ska kunna göra samma sak igen. Men nu blir det inte så.
”Så fort jag läser om en smitningsolycka i tidningen så tänker jag på olyckan.”
Själv blir hon ständigt påmind om olyckan. Hon jobbar i äldrevården och beroende av en fungerande kropp.
– Jag har lärt mig att hantera det. Jag står dubbelvikt och jobbar för att slippa sitta på huk, det kan jag inte längre, säger Maria Hernedahl och berättar att hon än i dag går på sjukgymnastik med sitt skadade knä.
Hon är ett offer för en smitningsolycka av det allvarligare slaget.
– Så fort jag läser om en smitningsolycka i tidningen så tänker jag på olyckan. Jag tänker att jag trots allt hade tur.
Tur hade också Alexandra Stark som härom veckan blev påkörd av en smitare som lämnade henne och hennes son i en demolerad bil.
En vecka har gått sedan olyckan och Alexandra Stark jobbar sin första dag.
– Det visade sig att jag hade hjärnskakning och jag har därför fått vara hemma i en vecka. Men Dante mår bra, säger hon.
Psykiskt är det värre.
– Det liksom hemsöker mig. Jag har mardrömmar och ser framför mig att Dante blivit skadad.
En del praktiska problem är det också. Som att hon bor i Onslunda, har jobbet i Smedstorp, och inte har någon bil.
– Jag har lånat en bil så länge. Eftersom det dröjer innan jag får ut försäkringspengar har jag lånat pengar på banken så att jag ska kunna köpa en ny.
